Teckenspråkslärare – ett framtidsyrke

Skriven av den i Förbundsstyrelsens blogg
  • Teckenstorlek: Larger Smaller
  • Träffar: 7989
  • Skriv ut

TECKENSPRÅK – EN HÅLLBAR FRAMTID är temat för förbundets kommande kongress i juni samt förbundets förslag till handlingsprogram 2018-2021. Att ha tillgång till språk och fungerande kommunikation är grundläggande i våra liv och en viktig förutsättning för att uppnå en god livskvalitet. Rätten till teckenspråk måste stärkas på olika sätt, bland annat genom tillgång till teckenspråksmiljöer, teckenspråk som undervisningsspråk och modersmål uppnår vi döva bättre förutsättningar för ett bra liv. Det gäller också våra anhöriga till exempel CODA (Children of Deaf Adults).

Precis som nyheten om bristen på modersmålslärare i samiska, vilket uppmärksammades i bland annat SVT den 3 april, är det en stor brist på teckenspråkslärare idag. Bristen begränsar förutsättningarna för personer att lära sig teckenspråk. Framför allt slår det hårt mot barn med hörselnedsättning som inte får möjligheten att utveckla kunskap i teckenspråk.

Idag finns det ingen utbildning med examensrätt för teckenspråkslärare och det kan vara ett stort hot mot teckenspråket som språk. Yrkeskategorin teckenspråkslärare bör domineras av döva som, efter genomförd utbildning, kan undervisa i ämnet teckenspråk. Vi har, genom SDR:s projekt Döva tolkar och översättare, sett och återigen fått bekräftat att döva som har teckenspråk som modersmål har en genuin språkkänsla och unika kompetenser. Det är lika viktigt i yrket som teckenspråkslärare då denna speciella kompetens kommer väl till användning och läraren samtidigt blir en språklig förebild. Särskilt viktigt är det för barn i skolor där teckenspråkiga förebilder saknas. Att det fortfarande idag saknas en teckenspråkslärarutbildning som möter de krav som ställs inför anställning på skolor är ett oacceptabelt strukturfel.

Vi behöver jobba med att stärka det svenska teckenspråkets ställning i svensk lagstiftning och skapa reella förutsättningar för att stärka tillgången till språket och möjligheten att lära sig teckenspråk. Det är här teckenspråkslärare kommer in i bilden och vi behöver dem nu mer än någonsin! Jag är övertygad om att teckenspråklärare är ett framtidsyrke.

Det skall vara självklart att döva och hörselskadade barn – oavsett om de använder hjälpmedel eller inte – ska ges möjligheten att lära sig teckenspråk. Det förekommer attityder om att barn med hörselnedsättning och deras familjer inte behöver eller ska lära sig teckenspråk. Dessa attityder grundas helt på okunskap och fördomar om teckenspråk. Därför blir jag särskilt glad när föräldrar till döva och hörselskadade barn står på sig, lär sig teckenspråk och delar med sig sina erfarenheter. De vill, liksom vi, säkerställa en bra start i livet för barnen genom att lära sig teckenspråk.

En starkare rätt till teckenspråk innebär att ingen ska ställas utanför och att alla som vill och behöver teckenspråk ska få det. Rätten till teckenspråk ska gälla alla oavsett hörselstatus, skolval, bakgrund, bostadsort och ålder. Vi har ett gemensamt ansvar att förverkliga förbundets handlingsprogram vars målsättning är en hållbar framtid där rätten till språk, kommunikation, utveckling och delaktighet säkerställs, både för vår generation och för kommande generationer.

Last modified den
Trackback URL för detta blogginlägg