Hur lär sig döva svenska?

Svenska i skriven form är ett ämne som man lär sig i skolan genom undervisning på teckenspråk. Man lär sig känna igen bokstäver och ord och sätta ihop dem så att de bildar meningar.  Det är inte lätt att ta till sig ett skrivet budskap eller uttrycka sig genom att skriva ett språk man aldrig hört.

Genom att se svenska ord, meningar och texter så lär sig döva känna igen ordbilden och på så sätt lär de sig så småningom att läsa, d.v.s. att förstå det de ser.

När döva barn lär sig att läsa arbetar man hela tiden parallellt med teckenspråket. Det är genom teckenspråket man kan förklara vad orden, meningarna, texterna betyder. Anledningen till att det inte bara är "orden" utan också "meningarna" och "texterna" är att ord kan betyda olika saker i olika sammanhang. Se t.ex. på ordet GÅR. "Det GÅR inte", "Flickan GÅR till skolan", "Det här GÅR åt skogen", "Tåget GÅR klockan 14", "Klockan GÅR för långsamt". Poängen är alltså att man måste se på hela meningen och ibland hela texten för att kunna översätta.

Teckenspråket är ett visuellt och levande språk. För ett barn som aldrig hört svenska kan svenskan i skrift te sig väldigt tråkig. Det är bara svarta krumelurer på ett papper. Krumelurer utan någon som helst betydelse. Därför kan man inte jobba med enstaka bokstäver och enstaka ord. Gjorde man det så bekräftade man snart det barnen kan tro - att svenskan är död och tråkig. Men översätter man texterna till teckenspråk så visar man eleverna hur rik och spännande den svenska texten är. Man kan också visa på hur man kan uttrycka allt på svenska. Ibland får man frågan om man "verkligen kan uttrycka precis allt på teckenspråk". För döva barn kan frågan vara den samma fast gällande svenskan "kan man verkligen uttrycka allt med de där krumelurerna". Och det är klart man kan! Det visar vi genom teckenspråk!

När eleverna får se en massa olika texter varje dag så lär de sig att känna igen orden. De börjar se strukturer och blir nyfikna. Varför står det ibland HOPPAR och en annan gång HOPPADE? Varför MÅNDAG ibland och MÅNDAGAR en annan gång? Grammatikundervisning är alltså också på sin plats.

Publicerad av  Webbredaktör
Publicerad: 2011-10-11
Uppdaterad: 2014-06-05