Vi ställs utanför arbetsmarknaden – rent kompetensslöseri!


Offentligfinansierade tolkar till döva och hörselskadade i arbetslivet gynnar alla.

Tillgänglighet för oss förutsätter en välfungerande tolkservice, men tillgången till tolk i arbetslivet har kraftigt begränsats. Ett dåligt fungerande tolksystem på arbetsmarknaden leder till att vi utestängs och utsätts för strukturell diskriminering, både vid rekrytering och under anställningstiden. Vi har fått information om att tolkkostnader lett till att döva har valts bort vid rekrytering, trots att de enligt arbetsgivaren varit det mest attraktiva valet. Det har också förekommit att sämre lönevillkor motiverats med att arbetsgivaren måste stå för tolkkostnader.

Flera utredningar har visat att ansvaret för tolktjänst på arbetsmarknaden är otydlig och leder till ojämlika regler och villkor. Men ärendet har förhalats av regeringen och varit föremål för utredning på utredning. Under tiden har det offentliga allt mer skjutit över tolkkostnader på arbetsgivare, som i sin tur undrar vem som ska ta kostnaden. När tolkkostnader blir orimligt höga blir det nästintill omöjligt för arbetsgivare att anställa döva och hörselskadade som använder tolk och därmed förlorar möjligheten ta del av vår kompetens och kunskap.

Med det har en strukturell diskriminering fått fäste och vi ser en utveckling där tolkanvändare allt mer ställs utanför arbetsmarknaden. Ett rent kompetensslöseri som får konsekvensen att alla står som förlorare; samhället, arbetsmarknaden, arbetsgivare och tolkanvändare.

Vad vi vill
Det offentliga ska ta sitt ansvar för tolk i arbetslivet för döva och hörselskadade.

Publicerad av  Webbredaktör
Publicerad: 2015-03-02
Uppdaterad: 2015-03-02