Motion 6: Svenskt teckenspråk ska ingå i statliga satsningar för nationella minoritetsspråken

Organisation bakom motionen: Stockholms Dövas Förening

Organisationens förslag på område till handlingsprogram: Starkare rätt till teckenspråk

 

Motivering:

Enligt språklagen från 2009 har det allmänna ett särskilt ansvar för att skydda och främja både det svenska teckenspråket och de nationella minoritetsspråken i Sverige. Tyvärr återspeglas detta inte i praktiken. I offentliga verksamheter behandlas ofta endast de nationella minoritetsspråken, medan svenskt teckenspråk inte ges samma utrymme och stöd. Detta innebär att svenskt teckenspråk inte får samma möjligheter och resurser som de nationella minoritetsspråken.

Stockholms Dövas Förening föreslår därför att SDR arbetar för att säkerställa att statliga, regionala och kommunala satsningar likställer svenskt teckenspråk med de övriga nationella minoritetsspråken.

 

Yrkande:

Stockholms Dövas Förening föreslår att kongressen beslutar:

• att svenskt teckenspråk likställs med de nationella minoritetsspråken i statliga satsningar.

 

Förbundsstyrelsens yttrande:

Förbundsstyrelsen instämmer med motionären om att det behövs fler satsningar och mer resurser för att stärka det svenska teckenspråkets ställning. Förbundet har dock inte tagit ställning om det optimala vägvalet för teckenspråkets ställning, som också framgår i förbundsstyrelsens yttrande i motion fyra. För att ta ställning behöver förbundet även ha dialog med organisationer och medlemmar. Ett sätt är att finna de bästa alternativen för en stärkt ställning för svenskt teckenspråk är genom projektet Omvända världen och föreställningen Audism genom livet. Dialog med politiker för en ökad förståelse ökar de politiska ambitioner och viljan att säkra svenska teckenspråkets status. Ambitionen bör vara att bevara, utveckla och inte minst att använda språket ur ett kulturellt och språkligt perspektiv – inte bara om behovet finns.

Motionären hänvisar till statliga satsningar till de nationella minoritetsspråken med språklagen som utgångspunkt. Dessa satsningar bygger på regeringens långsiktiga plan för revitalisering av minoritetsspråken (2009:728) och inte språklagen (2009:600).

Förbundet har följt olika arbeten kring teckenspråkets ställning hos våra grannländer. Finland har haft sitt språkpolitiska program i över tio år och på nationell nivå har den finska regeringen gjort satsningar kring det finska teckenspråket. I Norge är norska teckenspråket jämställt med norska språket och minoritetsspråken från 2021. Men i en utredning som

genomfördes och avslutades 2023 lyftes ett flertal förslag på satsningar för det norska teckenspråket. Dessa har dock inte genomförts ännu.

I Sverige genomfördes den statliga utredningen Teckenspråk och teckenspråkiga – Översyn av teckenspråkets ställning (SOU 2006:54) 2006. I utredningen finns ett flertal föreslagna åtgärder som inte ännu konkretiserats men fortfarande är aktuella och av intresse för förbättringen av teckenspråkets ställning.

EUD har under 2024, på General Assembly i juni och under ett webinar i november, belyst European Charter for Regional or Minority Languages (ECMRL) där förbundet deltog. ECRML syftar till att skydda och främja språk som används av minoriteter. EUD har haft ett arbete där de gjort en rapport, vars grund nu ska utformas till en deklaration. Detta arbete är pågående och ska lyftas igen under våren 2025, med bland annat godkännande av de nationella dövförbunden. Det är fördelaktigt att avvakta detta arbete för att se hur den kan harmoniseras med vår nationella situation och rådande lagstiftning.

Förbundet ser gärna att svenska teckenspråket har en ställning som erkänner språk och kultur samtidigt som funktionshinderperspektivet bibehålls. I det senare finns satsningar för döva som behöver säkras, exempelvis inom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, tolktjänsten och Teckenspråksutbildning för föräldrar till döva barn (TUFF). De återfinns inte inom ramen i satsningar för de nationella minoritetsspråken. Motionären yrkar att svenskt teckenspråk likställs med de nationella minoritetsspråken i statliga satsningar. Förbundsstyrelsen anser att ett sådant ställningstagande behöver föregås av en fördjupad analys av fördelar och risker att likställa svenskt teckenspråk med de nationella minoritetsspråken i Sverige.

Förbundsstyrelsen föreslår därmed att kongressen avslår motionen.