Tidig exponering av teckenspråk har positiva effekter på kognitiva processer

Peter Hauser och Jessica Contreras från Rochester Institute of Technology har forskat om vilka effekter teckenspråksexponering får hos individers kognitiva processer. Överordnade kognitiva funktioner är viktiga för inlärning och socialt beteende såsom impuls, uppmärksamhet, känslomässig kontroll och beteendereglering. Sådana funktioner har inverkan på bland annat individers mentala och fysiska hälsa, livskvalité, framgång i skolan, arbetslivet samt äktenskapet. Forskning har visat att om man har problem med språket så har man även problem med kognitiva processer. Contreras och Hauser är därför nyfikna på om tidig exponering till teckenspråk främjar kognitiv kontroll. De gjorde ett test med med punkter i olika färger och siffror. Först skulle man koppla ihop olika punkter i nummerordning, sedan koppla ihop olika punkter i både färg- och nummerordning, det vill säga udda nummer ska ha en färg och jämna nummer en annan färg. De som deltog i studien var både barn och vuxna som antingen fått teckenspråk tidigt eller sent i livet. Det visade sig att de som fått teckenspråk tidigt gör klart uppgiften snabbare än de som fått teckenspråk sent. Både barn och vuxna uppvisar samma mönster. Det innebär att tidig exponering till teckenspråk främjar kognitiv kontroll.

Deras andra fråga är om det finns en tvåspråkighetsfördel för döva individer som tecknar och läser bra när det gäller samma test som i första undersökningen, alltså att koppla ihop olika punkter i nummerordning och sen i nummer- och färgordning. För att bedöma detta värderade de först deltagarnas språknivå i både engelska och amerikanskt teckenspråk. För testet på engelska får man en mening och fyra bilder, man ska sedan välja vilken bild som passar med meningen på engelska. För ASL-testet ska man reproducera samma ASL-mening som i filmen man tittar på. Detta test visade att det finns tre olika typer av tvåspråkiga individer: balanserade tvåspråkiga som är lika bra på båda språken, ASL-tvåspråkiga som är bättre på ASL och engelsk-tvåspråkiga som är bättre på engelska. Testet visade att balanserade tvåspråkiga uppvisar lite bättre resultat än ASL-tvåspråkiga som i sin tur uppvisar bättre resultat än engelsk-tvåspråkiga. Det är samma resultat för båda grupperna barn och vuxna. Det finns alltså en klar tvåspråkighetsfördel när det gäller kognitiv kontroll.

Peter Hauser påpekar att det finns folk som fortfarande tror att teckenspråk hindrar talspråksutveckling men han menar att det inte stämmer för det beror på lärmiljön. Lärmiljön behöver anpassas till barnets behov, vilket är att lära sig visuellt. Dock har ingen forskning försökt mäta hur barn lär sig visuellt. Det finns många barn som inte hör bra men som inte heller lär sig teckenspråk. De kan enligt Hauser sägas vara i riskzonen. Han menar att det är ett väldigt stort problem för dessa barn kan drabbas av språkdeprivation om de inte får full tillgång till språk. Sen språkutveckling kan ha inverkan på deras kognitiva processer. Hauser konkluderar därför att det är bättre att ge alla barn, både hörande och döva, tillgång till teckenspråk. Man vet fortfarande inte hur många döva barn som drabbats av språkdeprivation och vilka långsiktiga effekter som språkdeprivation ger.

Källa: dovastidning.se