32. Teckenspråkstolkning vid kulturevenemang

Organisation bakom motionen: Uppsala Läns Dövas Förening

Organisationens förslag på område till handlingsprogram: Mer jämlikt samhälle

Motivering:

Teckenspråket är en viktig del av Sveriges språkliga mångfald och kulturella rikedom, men det är ännu inte en självklarhet vid kulturella evenemang som konserter, teaterföreställningar och andra publika arrangemang. Att erbjuda teckenspråkstolkning på dessa evenemang är inte bara ett steg mot en mer inkluderande kulturupplevelse för döva och hörselskadade, utan det bidrar även till att teckenspråket blir en naturlig del av samhällets offentliga miljö.

Genom att göra teckenspråkstolkning till normen vid kulturevenemang synliggör vi språket i en bredare kontext, vilket stärker medvetenheten om dövas och hörselskadades rättigheter. Detta är också en viktig signal till politiken om att teckenspråk är en levande del av det offentliga rummet och samhället. Teckenspråkets ökade närvaro i kulturella sammanhang bidrar till en mer inkluderande syn i samhället och speglar värdet av språkets plats i vår gemensamma kultur.

Yrkande:

Uppsala Läns Dövas Förening föreslår att kongressen beslutar:

• att Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) verkar för att teckenspråkstolkning blir en norm vid konserter och offentliga kulturevenemang, så att dessa arrangemang görs tillgängliga för döva och hörselskadade.

• att SDR arbetar för att teckenspråk integreras i kulturella sammanhang som en självklar del av svensk kultur, genom att uppmuntra arrangörer och kulturinstitutioner att aktivt inkludera teckenspråkstolkning.

• att SDR tar fram material och strategier för att stötta lokala föreningar i deras samarbete med kulturarrangörer och kommunala kulturavdelningar, för att synliggöra teckenspråkets betydelse i kulturlivet och verka för ett mer inkluderande samhälle.

Förbundsstyrelsens yttrande:

Förbundsstyrelsen ställer sig positiva till motionärens uppfattning om att svenskt teckenspråk behöver synliggöras i kulturella sammanhang och att tillgängligheten för döva medborgare behöver förbättras. Samtidigt finns det betydande utmaningar, då kulturinstitutioner och arrangörer har en stor frihet att själva besluta om innehåll och prioriteringar enligt principen om ”armslängds avstånd” mellan politik och kultur. Principen innebär att politiken ska skapa förutsättningar för kultur och dess skapande, men inte styra innehållet av det som uttrycks. Detta kan innebära att staten inte kan ställa krav på teckenspråkstolkning vid kulturevenemang. Nedskärningar inom kultursektorn försvårar ytterligare arbetet med att uppmuntra arrangörer att prioritera tillgänglighet för döva. Det primära ansvaret för tillgängligheten ligger hos arrangörerna och kulturinstitutionerna. Det ligger utanför förbundets kapacitet att säkerställa teckenspråkstolkning som en norm vid alla evenemang, då detta kräver omfattande resurser och breda samhällsinsatser.

Finansierings- och resursfrågan är en annan viktig aspekt. Arrangörerna ansvarar ofta själva för att bekosta teckenspråkstolkar, vilket förutsätter att de har tillräckliga medel, något som varierar kraftigt mellan olika regioner och kommuner. Tillgången på tolkar är också en begränsning, och kan särskilt ifrågasättas om det saknas döva deltagare vid vissa evenemang.

Förbundsstyrelsen ställer sig positiva till att stärka förutsättningarna för den teckenspråkiga kulturen genom att fokusera på stöd till lokala och regionala initiativ. En följd av detta blir att ta fram generella råd och strategier för att stötta lokala föreningarna i påverkansarbetet gentemot kommunala och andra arrangörer av kulturella evenemang. Med detta stöd kan vi tillsammans bidra till en synliggörande av teckenspråk i kulturen och bidra till ett mer inkluderande samhälle. En ökad närvaro av teckenspråk i olika kulturella sammanhang kan stärka teckenspråkets ställning och plats i vår gemensamma kultur.

Förbundsstyrelsen föreslår att kongressen avslår första och andra att-satsen, samt bifaller tredje att-satsen.