Svenskt teckenspråkets ställning

Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) har beslutat om en ny inriktning för arbetet med att stärka det svenska teckenspråkets ställning i Sverige. Efter en omfattande genomgång av nationell och internationell rätt, jämförelser med andra länder och dialog med medlemmar, distrikt och lokalföreningar är slutsatsen tydlig: det svenska teckenspråket behöver ett starkare rättsligt skydd.

Svenskt teckenspråk har sedan 2009 en särskild ställning i språklagen. Trots detta visar verkligheten att skyddet inte är tillräckligt. Döva möter fortfarande stora skillnader i möjligheten att leva, utbilda sig, arbeta och få vård på sitt språk. Tillgången till svenskt teckenspråk varierar mellan olika samhällsområden eftersom ansvaret inte är tillräckligt tydligt reglerat i lagstiftning och annan nationell styrning.

SDR kommer därför att arbeta för att stärka det svenska teckenspråkets ställning inom svensk rätt. Det innebär att språklagen behöver utvecklas och kompletteras med en tydligare reglering som säkerställer samhällets ansvar att skydda, främja och ge tillgång till svenskt teckenspråk. Målet är att skapa ett mer sammanhållet och rättssäkert skydd för språket.
– Svenskt teckenspråk är redan erkänt i svensk lag. Problemet är inte att språket saknar erkännande, utan att skyddet inte får genomslag i praktiken. Vi behöver en lagstiftning som tydligare omsätter språklagens intentioner i människors vardag, säger Hedvig Ledung, förbundsordförande för Sveriges Dövas Riksförbund.

Beslutet bygger på ett kunskapsunderlag som analyserat flera olika vägar för att stärka språkets ställning. SDR bedömer att den mest hållbara vägen är att utveckla det befintliga rättsliga skyddet genom svensk lagstiftning, i stället för att enbart fokusera på en förändrad språkstatus.
Som en del av detta arbete fortsätter SDR att driva kravet på en nationell handlingsplan för dövas lika rättigheter och svenskt teckenspråk. En sådan handlingsplan behövs för att samla statens arbete och säkerställa att lagstiftning, myndigheter och offentliga verksamheter arbetar mot samma mål.

– Det handlar ytterst om mänskliga rättigheter. Alla ska ha möjlighet att leva sina liv på sitt språk. Sverige behöver nu ta nästa steg och ge det svenska teckenspråket ett skydd som motsvarar språkets betydelse för döva och för samhället, säger Hedvig Ledung.