Sveriges Dövas Riksförbund, SDR, vill att regeringen tar ett samlat nationellt ansvar för döva barns språkliga rättigheter. Därför behövs en nationell handlingsplan för dövas lika rättigheter och svenskt teckenspråk, där barns rätt till språk från början av livet är en självklar del.

SDR vill att samhället säkerställer att:

• döva och hörselskadade barn får tillgång till svenskt teckenspråk från början av livet

• familjer tidigt får information och möjlighet att lära sig svenskt teckenspråk

• barn får tillgång till teckenspråkiga förskole- och utbildningsmiljöer

• information och stöd till familjer bygger på aktuell kunskap om språk, flerspråkighet och döva barns livsvillkor.

De första åren är avgörande för barnets språkutveckling

Tidig tillgång till ett tillgängligt språk är avgörande för barns språkliga, kognitiva och sociala utveckling. Om ett dövt barn inte får tillräcklig tillgång till språk under de första levnadsåren kan det leda till språkdeprivation, alltså att barnet inte får den språkliga stimulans som hjärnan behöver under en viktig period av utvecklingen. Det kan få långvariga konsekvenser för bland annat barnets språk, lärande och kognitiva utveckling.

Stockholms Dövas Förening sammanfattar aktuell forskning om döva barns språkutveckling i rapporten Hjärnan behöver språk – teckenspråk levererar. Rapporten lyfter tidig tillgång till teckenspråk som central för att förebygga språkdeprivation och föreslår bland annat en språkgaranti från dag ett.

Svenskt teckenspråk behöver inte ställas mot talad svenska, hörselteknik eller andra insatser. Barn kan utveckla flera språk och använda olika sätt att kommunicera. Det viktiga är att barnet har säker tillgång till ett fullt språk från början.

Regeringen måste samla ansvaret för barnens rätt till språk

I dag är ansvaret för döva barns rättigheter fördelat mellan flera politikområden och aktörer. Hälso- och sjukvård, förskola, utbildning och andra verksamheter ansvarar för olika delar av barnets liv. Men barnet är en hel människa.

Det är därför SDR vill att regeringen tar fram en nationell handlingsplan med tydliga mål, ansvar, åtgärder och uppföljning. Rätten till språk ska inte vara beroende av var barnet bor eller vilken verksamhet familjen möter.

Att ge barnet tillgång till svenskt teckenspråk från början utesluter varken andra språk eller hörselteknik. Varför ta risken att vänta?

Ett barn ska aldrig behöva vänta på sitt språk. Rätten till språk börjar från dag ett och ska följa med genom hela livet.