Vi har stärkt vi-känslan men saknar gemensam synlighet 

De senaste åren har vi arbetat aktivt för att stärka vi-känslan inom SDR på lokal, regional och nationell nivå. Det har bland annat handlat om att arbeta närmare varandra i gemensamma frågor, utveckla samarbetet mellan förbundet, distrikten och de lokalaföreningarna samt skapa fler mötesplatser för dialog och erfarenhetsutbyte. 

Samtidigt saknar vi i dag en gemensam image och tydliga riktlinjer för hur vårt varumärke ska användas. Det gör att vi ibland uppträder på olika sätt utåt och att helheten blir otydlig. 

Det handlar till exempel om att föreningar på lokal och regional nivå använder olika namn, olika logotyper och olika färger. Även våra webbplatser kan ha väldigt olika layout, färger och funktioner. 

För den som är nyfiken på oss och vill veta mer om vår verksamhet – lokalt, regionalt eller nationellt – kan det därför vara svårt att se sambandet. Det kan skapa osäkerhet kring om de lokala föreningarna är självständiga organisationer eller en del av SDR. 

När vi inte syns som en sammanhållen organisation riskerar vi också att tappa kraft i vårt gemensamma arbete. Vår röst kan uppfattas som svagare och det blir svårare för omvärlden att känna igen oss, förstå vårt uppdrag och se den samlade styrkan i dövrörelsen.

Detta exempel visar hur en organisation kan uppfattas när olika namn, logotyper, färger och grafiska uttryck används på lokal, regional och nationell nivå. För den som möter organisationen utifrån kan det vara svårt att förstå att alla delar hör ihop. 

(Bilden är hämtad från en presentation av konsultföretaget Kroon & Nordlinder inom projektet Starka och synliga tillsammans, fas 1.) 

 

Vi syns för lite trots stort engagemang 

I dag använder olika delar av organisationen olika namn, logotyper och visuella uttryck. Det gör det svårare för omvärlden att förstå att vi är en och samma rörelse med ett gemensamt uppdrag. 

Trots att vi gör mycket och har ett stort engagemang syns vi därför inte alltid så tydligt utåt. När vi kommunicerar på olika sätt kan det bli svårare för omvärlden att känna igen oss och förstå hur våra lokala föreningar, distrikt och förbund hänger ihop. 

Det kan också få praktiska konsekvenser. Det kan till exempel bli svårare att nå nya medlemmar, få genomslag i samhällsdebatten, nå beslutsfattare och söka olika typer av bidrag eller samarbeten. 

Som minoritetsgrupp är det särskilt viktigt att vi både vårdar vårt samarbete och uppfattas som en enad rörelse. När vi syns mer samlat ökar igenkännbarheten och det blir lättare för omvärlden att förstå vilka vi är och vad vi arbetar för. 

När vi identifieras som en gemensam rörelse blir vi tydligare, starkare och lättare att minnas för omvärlden. 

 

Nuvarande namn skapar otydlighet 

Nuvarande namn har länge diskuterats. Det innehåller två nationella markeringar, både “Sveriges” och “Riks”, vilket kan upplevas som språkligt tungt. Det gör också namnet svårare att anpassa på regional och lokal nivå. 

Samtidigt har förkortningen SDR blivit mycket central i hur organisationen kommunicerar. I många sammanhang är det just förkortningen som används, medan det fullständiga namnet Sveriges Dövas Riksförbund inte alltid används. Det gör att budskapet om vilka vi är och vad vi representerar kan bli mindre tydligt. 

Förkortningar kan vara praktiska internt, men utåt kan de skapa problem. För personer som inte redan känner till organisationen säger bokstäverna SDR i sig väldigt lite om vilka vi är eller vad vi arbetar för. 

Förkortningen kan också skapa förväxlingar. När man söker på SDR på internet dyker till exempel Sveriges Direktreklam ofta upp högt i sökresultaten. Det kan göra det svårare för människor att snabbt hitta information om dövrörelsen och förstå vad SDR står för.

 

Ett nytt namn ger tydlighet och riktning

Detta exempel visar hur en organisation kan uppfattas när alla delar använder samma namnstruktur och en gemensam grafisk profil. Då blir det tydligare att lokala, regionala och nationella nivåer hör ihop och är delar av samma rörelse. 

(Exempel från Hörselskadades Riksförbund. Bilderna är skärmdumpar från organisationens webbplatser och visar ett urval av HRF:s föreningar.) 

 

Ett nytt namn ger möjlighet att skapa en tydligare struktur mellan riksnivå, regional nivå genom distrikt eller län, och de lokala dövföreningarna. Det kan göra det lättare att visa hur organisationens olika delar hör ihop och att vi tillsammans är en och samma rörelse. En mer gemensam och tydlig identitet stärker igenkänningen, ökar trovärdigheten och kan ge större tyngd i vårt opinionsarbete. 

Vårt namn och vår logotyp hänger nära samman och formar hur omvärlden uppfattar oss. I dag speglar de inte fullt ut vilka vi är, vad vi står för och vilken riktning vi vill ta framåt som organisation. Med riktning menas bland annat hur vi vill utveckla samarbetet inom hela rörelsen, hur vi vill bli mer synliga i samhället och hur vi tydligare kan lyfta teckenspråkets betydelse i vår gemensamma identitet. 

Ett namnbyte handlar därför inte bara om att ändra ett namn. Det kan också vara ett sätt att markera en ny fas i organisationens utveckling, där vi samlar vår kraft, stärker vi-känslan och tydligare visar vilka vi är och vad vi vill uppnå tillsammans. 

 

En investering i vår framtid 

Att byta namn innebär alltid en risk. Ett namn bär historia, identitet och känslor, och för många är SDR en viktig del av dövrörelsens gemensamma identitet. En förändring kan därför upplevas som ovant eller svårt. Det finns också en osäkerhet i hur ett nytt namn tas emot. Ett namnbyte kan aldrig på förhand garantera hur medlemmar, samarbetspartners och omvärlden kommer att reagera. 

Samtidigt finns det också en risk i att inte utvecklas. 

Den största risken är inte förändring. Den största risken är att stå still.

Om vi fortsätter att synas på många olika sätt, med olika namn och uttryck, kan det bli svårare för omvärlden att förstå att vi är en gemensam rörelse. Det kan göra det svårare att nå nya medlemmar, samarbetspartners och beslutsfattare, och vår röst i samhällsdebatten riskerar att bli mindre tydlig. 

För en minoritetsrörelse som arbetar för dövas rättigheter och svenskt teckenspråks plats i samhället är synlighet och igenkänning särskilt viktigt. När vi syns som en sammanhållen organisation blir det lättare för omvärlden att förstå vilka vi är och vad vi står för. 

Ett namnbyte kan därför ses som en investering i framtiden. Genom att skapa större igenkänning i hela landet kan vi bli tydligare som en gemensam rörelse på lokal, regional och nationell nivå. Det kan bidra till kontinuitet över tid och göra det lättare för omvärlden att förstå att vi arbetar tillsammans för samma mål. 

När vi känns igen tydligare blir det också lättare att ta plats i samhällsdebatten och skapa större medvetenhet om dövas rättigheter och svenskt teckenspråks betydelse. Målet är att bli starkare och mer synliga tillsammans, som en tydlig och samlad organisation som står enad när vi driver våra frågor.