Sri Lanka‑projektet – summering

Kontaktpersonen Kerstin Olsson berättar om Sri Lanka-projektet 2014-2025:

Jag heter Kerstin Olsson och är kontaktperson för dövförbundet i Sri Lanka. Jag blev tillfrågad av SDR i december 2018 om jag ville ta uppdraget som kontaktperson. Efter en tids fundering tackade jag ja.

De tre huvudområdena i vårt stöd till Sri Lanka har varit följande: att teckenspråket ska erkännas som ett språk på regeringsnivå, att stärka dövförbundet i Sri Lanka samt att arbeta med kvinnofrågor.

Jag har gjort flera uppföljningsresor, nästan årligen, med undantag för perioden under covid då vi i stället hade uppföljningar via Zoom. I november 2019 reste jag tillsammans med Göran Alfredsson till Sri Lanka. Landets politiska kultur är mycket byråkratisk, och det krävs flera nivåer innan frågor når regeringsnivå. Redan då var den dåvarande regeringen positiv till att erkänna teckenspråket.

Efter valet i december 2019 tillträdde dock en ny regering, vilket innebar att arbetet med erkännandet fick börja om. Det blev en tillbakagång för dövförbundet i och med regeringsskiftet.

När det gäller att stärka dövförbundet har arbetet bland annat handlat om demokratifrågor och jämställdhet. I dag är organisationen starkare och mer medveten om hur en välfungerande organisation ska arbeta.

Det tredje området rör kvinnofrågor. I Sri Lanka finns en självständig organisation för döva kvinnor. De har tidigare varit i skymundan, men har under projektets gång blivit mycket aktiva och engagerade, bland annat genom olika workshoppar med fokus på mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter. Kvinnor i Sri Lanka är en utsatt grupp, vilket gör detta arbete särskilt viktigt.

Som kontaktperson har jag uppmuntrat dem att ta kontakt med motsvarande organisationer för hörande kvinnor, för att utbyta erfarenheter inom samma kulturella kontext. Döva kvinnors organisation har bland annat arrangerat workshoppar för sjukvårdspersonal och informerat om dövas situation. De har även genomfört liknande informationsinsatser gentemot polisen.

Ofta är det döva män som tar kontakt med polisen, vilket gör att kvinnorna hamnar i skymundan. Det är därför viktigt att polisen blir medveten om att kvinnor har samma rättigheter som män. Arbetet genom workshoppar och informationsinsatser har varit mycket framgångsrikt. De har också rest runt i landet för att möta döva kvinnoföreningar och hålla workshoppar, vilket varit mycket positivt.

En annan viktig framgång är att döva i Sri Lanka nu äntligen får ta körkort, ett stort steg framåt.

I samband med min sista resa i maj 2025 fick jag en inbjudan från dövförbundet CFD till ett möte med premiärministern, utbildningsministern, socialministern samt flera universitetschefer. Det var en stor ära att få delta och träffa landets premiärminister, som genom sin position har möjlighet att påverka.

Representanter från dövförbundet höll föredrag, medan jag lyssnade och inte tog plats. Det var viktigt, eftersom det är avgörande att dövförbundet själva för sin talan. Min roll har varit att stödja och vid behov lyfta exempelvis FN:s mänskliga rättigheter och relevanta konventioner.

Premiärministern var positiv efter mötet, och jag hoppas att teckenspråket en dag blir erkänt som ett språk i Sri Lanka. Jag fick även möjlighet att träffa utbildningsministern.

I Sri Lanka finns 25 dövskolor, men tyvärr sker undervisningen inte på teckenspråk. Lärarnas syn på döva är ofta begränsad, och den orala metoden dominerar. Skolsystemet behöver utvecklas, med utbildade dövlärare och ett tvåspråkigt arbetssätt. Detta lyfte jag i samtalen med utbildningsministern.

Vid mötet med universitetschefer betonade vi vikten av att etablera en avdelning för lingvistik och forskning kring teckenspråk vid universiteten.

Resan i maj 2025 blev ett fint avslut. Alla döva i Sri Lanka har varit öppna, glada, trevliga och varmhjärtade varje gång jag har varit där. Jag kommer att sakna Sri Lanka!

Sri Lanka‑projektet – tidigare presentation

Samarbetsorganisation: Sri Lanka Central Federation of the deaf (SLCFD)
Projekttid: 2018 till 2025 (samarbetet påbörjades dock redan 2014 och gick sparlåga fram till 2018).

Mål

• Utveckling av och stöd till SLCFD.
• Erkännandet av teckenspråk.
• Support till döva kvinnor i landet som är en utsatt grupp, genom DWA (Deaf Women Association).

Arbetet för att få teckenspråket erkänt av regeringen fortsätter. En framgång under 2019 var att de två största presidentkandidaterna inför presidentvalet i november medverkade i manifestationen för ett juridiskt godkännande av teckenspråk. Men en annan president valdes så allt gick tillbaka till ruta ett. Kampen fortsätter ännu. Möjligen kan saker hända under den närmare tiden eftersom det finns positiva signaler på regeringsnivå.

Det finns nu 30 dövföreningar på Sri Lanka. Inom ramen för samarbetet stärker SDR tillsammans med SLCFD också DWA som är en organisation för landets döva kvinnor samt ungdomsförbundet DYA (Deaf Youth Association). Ungdomarna finns med i ett hörn, eftersom ungdomarna är deras framtid. I norra Sri Lanka, i Tamil-området, finns ytterligare fem dövföreningar men dessa är inte ännu anslutna till riksförbundet.

Kontaktperson: Kerstin Olsson