Förslag om UR:s framtid utan konsekvensanalys
Debattartikel på Altinget
altinget.se/artikel/moderaternas-ur-forslag-riskerar-att-slaa-mot-sveriges-dova
Moderaternas förslag om UR:s framtid saknar konsekvensanalys
Finns det ett behov av Utbildningsradions (UR) verksamhet idag? Utbudet av filmer, nyheter och serier torde vara större än någonsin tidigare, så behöver det finnas en aktör som UR? För oss och våra målgrupper som känner till UR:s programutbud så är svaret ja. UR har det viktiga uppdraget att i sina program beakta tillgänglighet hos personer med funktionsnedsättning, där program för barn och unga ska prioriteras. UR teckenspråkstolkar och syntolkar program för barn, unga och vuxna inom en rad olika ämnen. Dessutom, ett stort fokus ligger på utbildningsprogram som är tillgängliga för elever med funktionsnedsättning. Det långsiktiga målet är att hela utbudet ska göras tillgängligt för alla, oavsett bakgrund, utbildningsnivå eller funktionsförmåga.
Vi som företräder målgrupperna döva och familjer som har barn som är döva, hörselskadade eller har en språkstörning vill uttrycka vår skarpa oro över Moderaternas förslag i deras mediepolitiska program. Förslaget, som ska lyftas under Moderaternas partistämma den 21 – 24 oktober, handlar om att UR:s verksamhet ska förändras. Enligt Viktor Wärnick – moderat riksdagsledamot och andra vice ordförande i kulturutskottet har inte Moderaterna något förslag på ändringar i UR:s innehåll. Däremot menar de att verksamheten inte behöver vara förlagd i eget public service-bolag utan skulle kunna ingå i framför allt SVT. I Moderaternas program beskrivs UR som ”en annan varelse där uppdraget är att tillgodose behovet av utbildade och folkbildande innehåll i både radio och rörliga media” (sid 37). För oss har denna ”varelse” en viktig verksamhet för våra målgrupper.
Detta lämnar många frågor obesvarade. Till att börja med, finns det någon konsekvens- och riskanalys av hur en uppdelning av UR:s organisation kommer att påverka deras verksamhet? UR har idag en etablerad, kunskapstät organisation som i samverkan med funktionshinderorganisationer kan erbjuda ett utbud som är både kvalitativt och aktuellt. För många som inte har möjlighet att ta del av den stora mängd direktsända nyheter, serier och filmer som finns, så är UR:s programutbud idag inte bara något som man väljer för att man kan – utan för att man vill. Det totala antalet användare av UR:s utbud har ökat med 16 % under 2020. Nästa fråga är hur UR:s utbud kan säkerställas vid en fragmentering av dess organisation?
Under pandemin kunde UR snabbt erbjuda tillgänglig information i olika former såsom Källkoll corona – teckenspråk, för högstadiet och gymnasiet och Pictogramfilm om Corona för personer med intellektuell funktionsnedsättning även i teckenspråkstolkad version. UR är i många fall en förebild hur andra medieaktörer bör och kan göra för att tillgodose målgrupperna utifrån vårt perspektiv, språk och behov, välfungerande från målgruppernas/dövas perspektiv. UR har unika kompetenser i sin verksamhet däribland kunskap om språkstörning, intellektuell funktionsnedsättning och dövkompetens, något som riskerar att raseras om förslaget verkställs. Hur ska UR:s kompetens tillvaratas och bibehållas? Ännu en fråga är hur kompetensen som i detta fall raskt kunde mobiliseras ska kunna säkras för kommande extraordinära händelser?
Kan Moderaterna svara på våra frågor utifrån förslaget om att UR inte längre ska verka i ett eget public service-bolag? Återremittera förslaget och gör en ordentlig konsekvens- och riskanalys!
Åsa Henningsson, förbundsordförande
Sveriges Dövas Riksförbund
Jan Höglund, förbundsordförande
Riksförbundet DHB
Juni Sowell, förbundsordförande
Sveriges Dövas Ungdomsförbund
Kontakt:
Jenny Ek, kommunikatör på SDR
Mejl: jenny.ek@sdr.org
Mobil: 076-315 06 55 (sms)
Anna Gabrielsson, generalsekreterare på Riksförbundet DHB
Mejl: anna.gabrielsson@dhb.se
Moderaternas rapport:
Dela artikeln via e-post.