SVT & TV-program på teckenspråk

Åsa Henningsson, förbundsordförande i SDR, ger en sammanfattning från ett möte med SVT Teckenspråk den 15 november.

SDR har träffat chefen för SVT Minoritetsspråk, där teckenspråk ingår, Ylva Jonsson Sarri och SVT:s ansvarige för funktionshinderområdet Alexandra Hjelm. Från SDR:s sida deltog förbundsordförande Åsa Henningsson och generalsekreterare Julia Kankkonen. Vi träffades den 15 november med anledningen av att flera teckenspråksprogram har producerats med textade inslag vid tal i stället för en infälld teckenspråkstolk. SDR begärde därför ett möte med SVT för att få veta varför de börjat texta vid talade inslag och inte lagt in en teckenspråkstolk i olika TV-program.

Under mötet passade vi även på att ta upp andra frågor som jag också kommer att berätta om.

Vi tog upp de aktuella programmen “Mitt nya liv” och “Jag och min hund”, men vi har sett detta förekomma tidigare i bland annat programmet ”Unisa”.

Dessa tre program är på teckenspråk men vissa inslag visar personer som inte tecknar och istället pratar. Då har dessa inslag blivit textade på svenska. Enligt vår uppfattning om program på teckenspråk så ska det vara på teckenspråk. När det då talas i programmet så är det självklart för oss att man fäller in en tolk. Men det verkar ha skett en förändring hos SVT Teckenspråk och vi frågade SVT varför det har blivit så här. Vi fick svaret från SVT att de ville utveckla och göra bättre program. De vill kunna konkurrera med andra program då det är många människor har så stort utbud att välja ifrån. Det är inte bara från SVT utan andra bolag från hela världen. Därför vill SVT vara med och konkurrera genom att förändra programmen för att nå ut den breda publiken. Vi från SDR sa att förfarandet med att blanda teckenspråk och svensk text kan vi inte acceptera. Vår förväntan är att teckenspråksprogram i grunden endast är på teckenspråk och inget annat. Vid mötet framförde vi det till SVT klart och tydligt. Också att det är så vi vill ha det i fortsättningen.

Vi passade på att ta upp dövkompetens i produktionen från ledningsnivå och neråt. Vi ser att det inte finns någon dövkompetens i ledningsnivå men att det finns längre ner i organisationen. Det kanske inte är tillräckligt många personer med dövkompetens utan att de utgör en liten grupp. Det kan då betyda att ledningen har en stor makt med olika planer, statistik och förväntan om högre tittarsiffror men glömmer bort målgrupperna och deras specifika behov. Det handlar inte bara om behov utan det självklara – att TV-program på teckenspråk ska vara på teckenspråk. Vi frågade också om de har kunskap om eller rutiner att följa aktuell forskning om döva, dövhistoria eller inom dövområden. Det syntes tydligt att SVT inte har en stark medvetenhet om forskning, vetenskap eller kännedom om dövas historia på ledningsnivå. De har i tidigare utsagor uttryckt att de inte kände till någon forskning som tydligt säger att döva har svårt att läsa och skriva. Det är inte det som är det primära problemet utan det ska vara självklart att programmen är på teckenspråk och att det ska finnas tillgång till teckenspråk. Det är inte teckenspråket i sig som gör att döva får svårt att läsa och skriva.

Teckenspråk är självklart för oss.

Under diskussionerna tog vi även upp om SVT har gjort någon publikundersökning. SVT svarade att de har gjort en publikundersökning men erkände att det var en liten. Vi svarade att det behöver göras många publikundersökningar och det måste göras på rätt sätt. Publikundersökningarna ska vara på teckenspråk med möjlighet att svara på frågorna på teckenspråk. Den som tar emot svaren måste ha kompetens, förmåga att analysera och förstå svaren.

Vi önskar att ha återkommande möten om programmen och utvecklingen. Det är viktigt med en regelbunden dialog för att bevaka och följa upp teckenspråksprogrammen samt frågan om och när infällda tolk ska användas och inte.

Vi avslutade mötet med att upprepa att teckenspråkprogrammen ska vara på teckenspråk. Vi tog upp att forskning, vetenskap och kunskap om dövas historia behöver få större plats inom SVT och där kan vi bidra med vår kunskap.

SVT sa att de har lyssnat på oss och noterat förbundets synpunkter. Vi på SDR kommer att följa upp det här och hoppas att teckenspråksprogrammen ska bli bra framöver så att vi kan njuta av dem till fullo.