Döva

Finns döva och teckenspråk med i FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning?

Ja, konventionen lyfter döva och rätten till teckenspråk i flera artiklar bland annat i artikel 9, 21, 24 och 30.

Dessa artiklar följer:
Artikel 9. Tillgänglighet

  • 9.2.e) erbjuda former av assistans och annan personlig service, däribland ledsagare, lektörer och yrkesverksamma teckenspråkstolkar, för att underlätta tillgänglighet till byggnader och andra anläggningar som är öppna för allmänheten,
  • 9.2.f) främja andra ändamålsenliga former av hjälp och stöd till personer med funktionsnedsättning för att säkerställa deras tillgång till information,

Artikel 21. Yttrandefrihet och åsiktsfrihet samt tillgång till information

  • 21.b) godta och underlätta användning i offentliga sammanhang av teckenspråk, punktskrift, förstorande och alternativ kommunikation och alla andra tillgängliga medel, former och format för kommunikation som personer med funktionsnedsättning själva valt,
  • 21.e) erkänna och främja användning av teckenspråk.Artikel 24 Utbildning:
    • 24.3.b) underlätta inlärning av teckenspråk och främja dövsamhällets språkliga identitet, samt
    • 24.3.c) säkerställa att utbildning av personer, särskilt av barn, med synskada eller dövblindhet eller som är döva eller hörselskadade, ges på de mest ändamålsenliga språken, formerna och medlen för kommunikation för den enskilde och i miljöer som maximerar kunskapsrelaterad och social utveckling.
    • 24.4. För att säkerställa förverkligandet av denna rättighet ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att anställa lärare, även lärare med funktionsnedsättning, som är kunniga i teckenspråk och/eller punktskrift, och för att utbilda yrkeskunniga personer och personal som är verksamma på alla utbildningsnivåer… Denna utbildning ska omfatta kunskap om funktionshinder och användning av lämpliga förstorande och alternativa former, medel och format för kommunikation, utbildningstekniker och material för att stödja personer med funktionsnedsättning.

Artikel 30. Deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott.

  • 30.4. Personer med funktionsnedsättning ska ha rätt på lika villkor som andra till erkännande av och stöd för sin särskilda kulturella och språkliga identitet, däribland teckenspråk och dövas kultur.

Läs konventionen i sin helhet hos regeringen

Visa inlägg
Hur länge har svenskt teckenspråk funnits?

Vi vet inte hur länge det svenska teckenspråket har existerat men teckenspråk har använts så länge det funnits döva. När de svenska dövskolorna bildades under 1800-talet och etablerade sin verksamhet för döva samlades flera i en och samma miljö. Utifrån det utvecklades det gemensamma språket – det svenska teckenspråket. Trots detta var inte teckenspråk tillåtet i undervisningen utan eleverna tecknade sinsemellan på raster och fritiden. Dövundervisningen skedde enligt den orala metoden som gick ut på att lära döva att höra och tala – deras kunskapsutveckling var inte lika viktigt.

Forskning om svenskt teckenspråk har pågått på lingvistiska institutet på Stockholms universitet sedan 1972. Verksamheten påbörjades av professor emerita Brita Bergman och forskningen har haft en stor betydelse för det svenska teckenspråkets ställning.

Den 14 maj 1981 är en viktig historisk milstolpe för dövundervisningen i Sverige. Då erkände riksdagen svenskt teckenspråk så att döva skulle få undervisning på svenskt teckenspråk. Sverige var det första landet i världen med ett sådant beslut, vilket har stärkt andra länder i deras arbete för dövas rättigheter. 2009 fick svenskt teckenspråk en starkare status genom Språklagen som jämställer svenskt teckenspråk med nationella minoritetsspråk.

Visa inlägg
Är teckenspråket internationellt?

Nej. Många tror att teckenspråket är internationellt och blir förvånade när det inte är det. Varje land har sitt eget teckenspråk, som har utvecklats på samma sätt som det talade språket. Det finns till och med dialektala skillnader inom länderna. Men döva från olika länder förstår varandra rätt bra ändå, eftersom teckenspråket är visuellt och till viss del är bildlikt eller avbildande som man brukar säga. Många tecken i olika länders teckenspråk är ganska lika, då handlar det ofta om något som är konkret som till exempel äta, bil och hus.

Det finns dock ett internationellt handalfabet och tecken med influenser från flera nationella teckenspråk. Det används av vissa personer i några specifika situationer när det behövs. Man brukar då prata om internationella tecken eftersom det inte handlar om ett helt språk. Dessa internationella tecken varieras beroende på de sammanhang som det används i, till exempel inom World Federation of the Deaf, Deaflympics och på internationella konferenser för döva och teckenspråkiga.

Visa inlägg
Var firas Dövas Dag?

Dövas Dag firas på olika platser varje år och arrangeras av våra föreningar. Var och när det firas bestäms i samråd mellan föreningarna under SDR:s möten såsom förbundsmöten eller kongresser.

Här har vi firat Dövas Dag genom tiderna

1973 Härnösand – Örebro – Jönköping
1974 Hudiksvall – Stockholm – Norrköping
1975 Skellefteå – Borlänge – Halmstad
1976 Sundsval – Västerås – Ronneby
1977 Piteå – Visby – Skövde
1978 Gävle – Örebro – Helsingborg
1979 Örnsköldsvik – Karlstad – Göteborg
1980 Umeå – Uppsala – Kristianstad
1981 Östersund – Södertälje – Jönköping
1982 Härnösand – Eskilstuna – Växjö
1983 Falun
1984 Skellefteå – Stockholm – Borås
1985 Gävle – Örebro – Kalmar
1986 Örnsköldsvik – Stockholm – Lund
1987 Luleå – Sunne – Malmö
1988 Östersund – Linköping – Trollhättan
1989 Sundsvall – Karlskoga/Stockholm
1990 Örnsköldsvik – Västerås – Jönköping
1991 Umeå – Uppsala – Lund
1992 Härnösand – Falun
1993 Härnösand – Karlstad – Göteborg
1994 Örnsköldsvik – Örebro – Falkenberg
1995 Skellefteå – Eskilstuna – Jönköping
1996 Piteå – Stockholm – Vänersborg
1997 Gävle – Norrköping – Skövde
1998 Härnösand – Stockholm – Ängelholm
1999 Sundsvall – Örebro – Borås
2000 Malmö
2001 Uppsala Trollhättan
2002 Stockholm
2003 Idre
2004 Örebro
2005 Göteborg
2006 Jönköping
2007 Vänersborg
2008 Piteå
2009 Örebro
2010 Jönköping
2011 Malmö
2012 Stockholm
2013 Sundsvall
2014 Hässleholm
2015 Leksand
2016 Göteborg
2017 Jönköping
2018 Stockholm
2019 Visby
2020 Örebro – För första gången genomfördes Dövas Dag digitalt.

Visa inlägg
Internationella dövveckan – vad är det?

World Federation of the Deaf lanserade Internationella Dövveckan (International Week of the Deaf) för första gången i Rom, Italien. Året var 1958 och sedan dess firar döva i världen veckan varje år. Internationella Dövveckan firas sista veckan i september, samma månad som WFD hade sin första världskongress. Under veckan sker flera aktiviteter runt om i världen till exempel demonstrationer, debatter, kampanjer, utställningar och möten. Syftet är att öka medvetenheten om döva och skapa uppmärksamhet om dövas rättigheter. Alla intresserade som anhöriga, vänner, teckenspråkstolkar, myndigheter och organisationer uppmanas att delta och engagera sig.

Visa inlägg
Får döva ta körkort?

Ja, absolut. Redan i slutet på 1940-talet fick de första döva sina körkort. I dag kan döva inneha behörigheterna A, B, BE, C, CE.  Det finns ett flertal döva med yrkesförarkompetens som kör långtradare, grusbilar och andra tunga fordon. För körkort för buss (D, DE) samt taxiförarlegitimation finns det ett medicinskt hörselkrav på att föraren ska kunna höra och kommunicera med passagerarna på fyra meters avstånd.

Internationellt är det väldigt olika gällande döva och körkortsbehörigheter. I några länder kan döva köra buss och taxi medan det i andra länder inte är möjligt att ta körkort överhuvudtaget.

Visa inlägg
Hur många döva finns det i Sverige?

0,1% (1 promille) av den svenska befolkningen är döva sedan födseln eller tidig barndom, vilket innebär omkring 10 000 människor i Sverige. Denna statistik utgår från det medicinska begreppet dövhet vilket inte ska förväxlas med ordet döv som beskriver en identitet. Anledningen är att det inte alltid står i direkt relation till hur mycket personen hör och använder tal. Att vara döv handlar om känslan av tillhörighet i en kulturell och språklig minoritet där teckenspråk är en viktig del av gemenskapen. Det finns ingen bekräftad statistik för hur många som identifierar sig som döva.

Visa inlägg
Döv eller dövstum?

Dövstum är ett ord som ofta felaktigt används om döva och begreppet avskaffades under 1950-talet av dåvarande Skolöverstyrelsen. Förr förutsattes att de som var döva också var stumma men det stämmer inte. Dessvärre lever det kvar på sina håll men begreppet dövstum ska inte användas när det syftas på döva personer.

Visa inlägg
Hur kommunicerar döva och hörande?

Om hörande kan teckenspråk är kommunikationen mellan hörande och döva inget hinder. Fler och fler lär sig teckenspråk som tillval i skolan eller genom kvällskurser på någon av våra föreningar eller i något studieförbund. Man kan också lära sig lite teckenspråk genom webbsidor eller appar, som till exempel det digitala teckenspråkslexikonet som Stockholms Universitet tagit fram.

I andra kontakter mellan döva och hörande, där hörande inte kan teckenspråk, kan teckenspråkstolkar användas. Eller så skriver man på papper eller via en bildskärm (mobil, surfplatta, dator) till varandra. Det kan fungera i enkla sammanhang, men är inte en bra ersättning för teckenspråk.

Visa inlägg
Vad innebär det att vara döv?

Att vara döv är mer än att bara sakna hörsel. Alla döva är olika och med teckenspråk som grund utgör vi en språklig och kulturell gemenskap. Vi finns i alla åldrar och har rätt att välja det språk som skapar delaktighet på våra villkor och passar bäst vid olika situationer och tillfällen. Vi har olika preferenser kring språkval och kommunikation genom teckenspråk, skrivet och talat språk.

I majoritetssamhället beskrivs döva ofta som människor med funktionsnedsättning, men betraktas också som en minoritetsgrupp som använder teckenspråk. Dövhet är det medicinska perspektivet på en förlust av hörsel. Flera döva beskriver sig som “stendöva” medan andra beskriver sig som döva men kan uppfatta ljud med hörseltekniska hjälpmedel. Flertalet döva är det redan från födseln, men människor kan även bli döva senare i livet. Den mediciniska termen dövhet ska inte förväxlas med ordet döv. Anledningen är att det inte alltid står i direkt relation till hur mycket personen hör och använder tal, utan också handlar om identitet. Att vara döv handlar om känslan av tillhörighet i en kulturell och språklig minoritet där teckenspråk är en viktig del av gemenskapen.

Teckenspråk är så mycket mer än bara ett språk!

Visa inlägg
Varför grimaserar och pekar döva när dom pratar?

Teckenspråk är ett visuellt gestuellt språk. Det innebär att det uppfattas med synen och känseln medan kroppen, händerna och ansiktsrörelser uttrycker språket. Utmärkande för teckenspråk är också att det är tredimensionellt och nyttjar ett utrymme framför kroppen, ett så kallad teckenrum. Om personen till exempel är arg eller berättar om något skrämmande så uttrycks det med kroppen och mimiken i vilken sinnesstämning man befinner sig eller hur situationen upplevdes.

Visa inlägg