Skola och utbildning

När blev teckenspråk erkänt i Sverige?

Svenskt teckenspråk blev officiellt erkänt 1981, då Riksdagen erkände dövas rätt till teckenspråk som modersmål, vilket innebär att i undervisningen i dövskolorna använder man teckenspråk som första språk. I läroplanen står det att barnen har rätt till tvåspråkighet och att teckenspråk är deras första språk som används i undervisningen.

Riksdagens beslut enligt proposition 1980/81:100 (bilaga 12) – ”Integrationsutredningen framhåller att de barndomsdöva för att fungera sinsemellan och ute i samhället måste vara tvåspråkiga. Tvåspråkighet för deras del innebär enligt utredningen att de dels måste behärska sitt visuella/manuella teckenspråk, dels det språk som samhället omger dem med, svenskan”.

Visa inlägg
Teckenspråkets dag – vad är det?

Riksdagen tog ett historiskt beslut den 14 maj 1981, då man officiellt erkände dövas rätt till teckenspråk som modersmål. Beslutet innebar att undervisningen i dövskolorna skulle använda teckenspråk som första språk. Principiellt var teckenspråk förbjudet för döva i skolan fram till detta beslut. Därför firas Teckenspråkets dag den 14 maj varje år i olika städer i Sverige. Sverige var det första land i världen som officiellt erkände teckenspråket som språk. Vi blev därmed en förebild för många andra länder, som i efterhand fått teckenspråket legaliserat i olika former.

Visa inlägg
Var kan man utbilda sig till teckenspråkstolk?

Utbildning till teckenspråks- och dövblindtolk erbjuds som yrkesutbildning och akademiskt kandidatprogram. Yrkesutbildningen som erbjuds på ett antal folkhögskolorna är mellan tre till fyra år.  SDR är huvudman över en av folkhögskolorna: Västanviks folkhögskola. Skolan erbjuder en teckenspråkig miljö där alla använder teckenspråk. Stockholms universitet erbjuder ett kandidatprogram i teckenspråk och tolkning med 180 hp.

Mer information
Västanviks folkhögskola

Myndigheten för yrkeshögskolan

Tolk- och översättarinstitutet, Stockholms universitet

 

Visa inlägg
Har föräldrar till döva barn rätt till teckenspråksutbildning?

Ja. Föräldrar som vill lära sig svenskt teckenspråk för att kunna kommunicera med och stötta sitt barns utveckling har möjlighet att gå teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF). Först skall man ha gått regionens introduktionskurs i teckenspråk eller ha motsvarande grundläggande kunskaper i teckenspråk. TUFF-utbildningen är kostnadsfri förutom maten och ersättning för förlorad arbetsinkomst kan fås. TUFF finns i olika former, exempelvis kvällskurs, helgkurs och lägervecka för hela familjen.

Sammanlagt beviljas 240 timmars utbildning och man har lagstadgad rätt att ta ledigt från sitt arbete. Dessutom får man CSN-bidrag för utbildningen.

För mer information – kontakta din region.

Visa inlägg
Vilka skolor för döva finns det i Sverige?

Statliga specialskolor för döva och hörselskadade som drivs av Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM:

  • Birgittaskolan i Örebro
  • Kristinaskolan i Härnösand
  • Manillaskolan i Stockholm
  • Vänerskolan i Vänersborg
  • Åsbackaskolan i Gnesta
  • Östervångsskolan i Lund

Kommunal skola
Kannebäcksskolan i Göteborg

Det finns även flera kommunala skolor som erbjuder hörselklasser för hörselskadade elever.

Gymnasieskola
I Örebro finns Sveriges enda riksgymnasium för döva elever som använder teckenspråk som undervisningsspråk och hörselskadade elever som använder hörselteknik i undervisningen.

Visa inlägg
Hur länge går döva i skolan?

I Sverige är grundskolan 10-årig enligt gällande skolplikt från 2018, då förskoleklassen blev obligatorisk. Eleverna läser då F samt år 1-9, även döva som väljer den skolformen. På specialskolan för döva och hörselskadade läser eleverna år 1-10 utöver förskoleklassen.

Skolgången på Riksgymnasiet för döva samt hörselskadade är på 3 år, med möjlighet till ett års förlängning.

Visa inlägg
Hur länge har svenskt teckenspråk funnits?

Vi vet inte hur länge det svenska teckenspråket har existerat men teckenspråk har använts så länge det funnits döva. När de svenska dövskolorna bildades under 1800-talet och etablerade sin verksamhet för döva samlades flera i en och samma miljö. Utifrån det utvecklades det gemensamma språket – det svenska teckenspråket. Trots detta var inte teckenspråk tillåtet i undervisningen utan eleverna tecknade sinsemellan på raster och fritiden. Dövundervisningen skedde enligt den orala metoden som gick ut på att lära döva att höra och tala – deras kunskapsutveckling var inte lika viktigt.

Forskning om svenskt teckenspråk har pågått på lingvistiska institutet på Stockholms universitet sedan 1972. Verksamheten påbörjades av professor emerita Brita Bergman och forskningen har haft en stor betydelse för det svenska teckenspråkets ställning.

Den 14 maj 1981 är en viktig historisk milstolpe för dövundervisningen i Sverige. Då erkände riksdagen svenskt teckenspråk så att döva skulle få undervisning på svenskt teckenspråk. Sverige var det första landet i världen med ett sådant beslut, vilket har stärkt andra länder i deras arbete för dövas rättigheter. 2009 fick svenskt teckenspråk en starkare status genom Språklagen som jämställer svenskt teckenspråk med nationella minoritetsspråk.

Visa inlägg