Döv fick löneavdrag när tolk uteblev

På en arbetsplats genomför man ett arbetsplatsmöte och har beställt tolk. Men pga. tolkbrist fick den döve anställde ingen tolk och kunde därför inte delta på mötet. Den döve fick löneavdrag.

Konventionen för personer med funktionsnedsättning
Artikel 27, punkt B, säger att staterna ska: skydda rätten för personer med funktionsnedsättning på lika villkor som andra till rättvisa och gynnsamma arbetsvillkor, innefattande lika möjligheter och lika ersättning för arbete av lika värde och till trygga och sunda arbetsförhållanden.

Av artikel 9 framgår att staterna ska göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att leva oberoende och att fullt ut delta på alla livets områden. Staterna ska bland annat säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång till information och kommunikation.

Slutsats
Staterna har en skyldighet att säkerställa tillgång till information och kommunikation. Staterna ska även se till att människor med funktionsnedsättning kan arbeta och ha lika möjligheter och rättigheter som andra på arbetsplatsen. I detta fall har den enskilde ett arbete och möjlighet att använda teckenspråkstolk. Problemet är att leverantören av teckenspråkstolk inte klarat av sin uppgift. Detta är i sig, inte förenligt med konventionens skrivningar. Konsekvensen av leverantörens oförmåga att leverera en teckenspråkstolk blev att den enskilde fick avdrag på lönen. Konventionen säger inget om arbetsgivarens rätt att dra av lön för den tid den enskilde inte kan arbeta, men konventionen säger att människor med funktionsnedsättning ska ha lika tillgång till trygga och sunda arbetsförhållanden samt att det ska finnas lösning av klagomål, se vidare avsnittet ”Så här överklagar du fallet”.

Svensk lag
Enligt hälso-och sjukvårdslagen ska regionerna erbjuda vardagstolkning. Regionens ansvar för vardagstolkning i arbetslivet inkluderar bland annat personalmöten, medarbetarsamtal, fackliga möten, arbetsmiljöutbildningar, trivselaktiviteter, hjärt-och lungräddning m.m.

När tolkanvändare behöver tolk för att “utföra det vanliga jobbet” och det faller utanför regionens vardagstolkningsbegrepp, är det arbetsgivaren som ska stå för dessa kostnader. Arbetsgivare, egen företagare eller fri yrkesutövare kan söka medel från Arbetsförmedlingen för personligt biträde. (Förordning 2000:630 om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga).

Det arbetsgivaren har gjort kallas för en kvittning. Förutsättningarna för att en arbetsgivare ska få kvitta mot arbetstagarens lön är reglerade i lagen om arbetsgivares kvittningsrätt. Enligt lagen har arbetsgivarens endast rätt att kvitta lönen om:

1. arbetstagaren medger kvittning
2. arbetstagarens skuld till arbetsgivaren har en tydlig koppling till anställningen och det uttryckligen står i ett avtal att kvittning får ske alternativt att skulden avser skada som arbetstagaren orsakat uppsåtligen, eller
3. det finns ett kollektivavtal som omfattar arbetstagaren och kollektivavtalet tillåter kvittning.

Det gör att den döve i första hand måste undersöka vad det står i sitt eget anställningsavtal eller i kollektivavtal som gäller på arbetsplatsen. Om kvittning inte är tillåtet enligt dessa dokument får det inte ske. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering på arbetsrättens område. I fall arbetsgivaren väljer att räkna ner antalet arbetade timmar för den tid den döve inte kunde delta i möten på grund av att tolk uteblev, och därför ge lägre lön utgör diskriminering enligt diskrimineringslagen är troligt, men det har aldrig prövats.

Slutsats
Döva arbetstagare ska enligt svensk lag ha möjlighet att få tolk i samband med arbete. Eftersom tolk är beställd och den döve haft för avsikt att närvara vid mötet bör det inte vara möjligt för arbetsgivaren att göra avdrag på lönen. Du måste dock titta i anställningsavtalet eller kollektivavtalet för att se om ni där kan se vad som fastslagits.

Så här överklagar du fallet
Döva som fått löneavdrag när tolk uteblivit bör vända sig till sitt fackförbund som kan driva ärendet Eller att få till ett principiellt beslut på arbetsplatsen om hur dessa och liknande situationer ska behandlas. Om du inte får stöd från din lokala fackförening på arbetsplatsen kan du vända dig till ditt fackförbund. Fackförbunden brukar kunna ge stöd till de lokala föreningarna om föreningen saknar kunskap om regelverket på området.

Om du inte är medlem i facket kan du anmäla fallet till Diskrimineringsombudsmannen eller till den diskrimineringsbyrå där diskrimineringen ägde rum. Dessa aktörer kommer dock inte driva frågan utifrån kvittningslagen, men kan bedöma om det kan finnas ett diskrimineringsperspektiv på löneavdraget och kan, om så är fallet hjälpa dig med ärendet.

Fackföreningar, DO och antidiskrimineringsbyråer har gratis rådgivning och kan driva ditt fall utan kostnad. Du kan även ta hjälp av ett juridiskt ombud som kan driva fallet åt dig i domstol, men då bör du kolla med ditt försäkringsbolag om de kan stå kostnaden för timarvode och för en ev. förlust.

I fall då tolk ska användas för situationer som täcks av regionens ansvar, så kallad vardagstolkning kan fallet även anmälas till Patientnämnden. Patientnämnden är en fristående och opartisk instans som döva och hörselskadade kan vända sig till om de har klagomål eller synpunkter på tolkservicen. Ärenden som är av principiellt viktig natur behandlas vid nämndens sammanträden. Nämnden gör uttalanden och föreslår förbättringar utifrån de klagomål och synpunkter som framförts. Patientnämnden har inga disciplinära befogenheter utan arbetar förebyggande.

Sammanfattning
Att den döve inte fått tillgång till tolk är inte förenligt med konventionen. Eftersom tolk är beställd och den döve haft för avsikt att närvara vid mötet bör det inte vara möjligt för arbetsgivaren att göra avdrag på lönen. Huruvida avdrag på lön får ske framgår dock av anställningsavtalet eller av det kollektivavtal som råder på arbetsplatsen. om dessa avtal är otydliga men arbetsgivaren väljer att räkna ner antalet arbetade timmar och därför ge lägre lön utgör diskriminering enligt diskrimineringslagen är fortfarande oprövat.