Döva ungdomar fick inte stöd till teckenspråkig ungdomsklubb

Döva barn och ungdomar upplever stor brist på fritidsaktiviteter på deras villkor. Deras ungdomsklubb får inget stöd från kommunen.

Kommunen har i en park utrustat träd med ljudinformation om trädets art och historia. Döva ungdomar känner sig diskriminerade då informationen bara finns i ljud.

Konventionen för personer med funktionsnedsättning
Artikel 30 punkt 4, slår fast att personer med funktionsnedsättning ska ha lika rätt som andra till erkännande av och stöd för sin särskilda kulturella och språkliga identitet, däribland teckenspråk och dövas kultur.

Artikel 30 a) säger att människor med funktionsnedsättning ska ha lika rätt som andra att delta i kulturlivet och i fritidsverksamhet. För att möjliggöra det ska staterna bland annat se till att människor med funktionsnedsättning har tillgång till kulturella produkter i tillgänglig form.

Artikel 9 slår fast att staterna ska se till att personer med funktionsnedsättning får tillgång på lika villkor som andra till information och kommunikation, exempelvis informations-och kommunikationsteknik och system, anläggningar och tjänster som erbjuds allmänheten både i städerna och på landsbygden.

Enligt artikel 9 punkt 2 b ska enskilda enheter som erbjuder anläggningar och service dit allmänheten äger tillträde beakta alla aspekter av tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

Artikel 7 slår fast att barn med funktionsnedsättning ska ha lika tillgång till alla mänskliga rättigheter som andra barn.

Slutsats
Enligt konventionen ska döva barn och ungdomar kunna delta i fritidsaktiviteter på lika villkor som andra barn och vuxna. Enligt artiklarna 30 och 9 ska staten verka för att både offentliga och privata kultur-och fritidsverksamheter görs tillgängliga även för döva. Att döva inte kan få tillgång till den information som finns i parken är inte förenligt med konventionen.

Konventionen ger inte döva en uttalad rätt till en egen fritidsgård, men, staterna ska enligt artikel 30 stödja dövas särskilda kulturella och språkliga identitet. Eftersom konsekvensen av kommunens avslag om fritidsgård har blivit att döva barn och ungdomar inte har någonstans att träffas och istället stannar hemma är beslutet inte förenligt med konventionen. Skulle det vara så att kommunen istället valt att etablera bättre tillgång till tolk, anställt personal som kan teckenspråk eller på annat sätt försökt underlätta för döva ungdomar att delta i fritidsverksamhet kan dock endast Artikel 30 punkt 4 sägas vara kränkt. Det är därför viktigt att du tar reda på om det har tagits andra initiativ samt funderar på om dessa lösningar verkligen innebär att kommunen kränkt konventionens krav på att staten ska erkänna dövas kultur.

Svensk lag
Vad gäller informationen i parken är det den tekniska lösningen som inte utformats så att döva kan få tillgång till informationen. Principen om universell design, d.v.s. att produkter ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning uppmuntras i Sverige, men det är inget brott om den inte följs. Bristande tillgänglighet utgör i vissa fall diskriminering enligt diskrimineringslagen.

Diskrimineringslagen
Diskrimineringslagen säger dock inte hur något ska göras tillgängligt. Det Diskrimineringslagen säger är att skäliga anpassningar ska göras för att en enskild person med funktionsnedsättning ska få jämlik tillgång till det som erbjuds. Det innebär att du måste informera den aktör som tillhandahåller tjänsten att samt när du behöver skäliga anpassningar av informationen. Om du inte får det kan det vara diskriminering. Om diskriminering konstateras kan du få diskrimineringsersättning, men det behöver inte nödvändigtvis innebär att problemet med den otillgängliga informationen åtgärdas för andra. För att få problemet åtgärdat så alla döva får tillgång till informationen är det nödvändigt att även överklaga på andra sätt.

Barnkonventionen
Sedan 1 januari 2020 är Barnkonventionen svensk lag. I sin artikel 30 framgår att

” 2. Konventionsstaterna ska respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och ska uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter.”

Då kommunen eller verksamhetschefen inte följt bestämmelsen kan du som enskild klaga på att Barnkonventionen inte följts.

Så här överklagar du fallet
Kommunens avslag av stöd till ungdomsklubben kan överklagas på två olika sätt:

1. Genom ett så kallat kommunalbesvär (laglighetsprövning)
   När kommunen har fattat ett beslut som rör fler eller samtliga kommuninnevånare, som inte är förenligt med gällande regler exempelvis konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, kan en kommuninvånare överklaga beslutet till förvaltningsrätten.
   Laglighetsprövning kan ske när beslutet fattats i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller av någon av kommunens nämnder. Den som överklagar behöver inte personligen vara berörd av beslutet. Klagan ska ske skriftligt och skickas till förvaltningsrätten eller kommunen inom tre veckor från den dag beslutet offentliggjorts på kommunens officiella anslagstavla.
   Förvaltningsrätten kan upphäva beslutet men inte fatta ett nytt beslut. Ett nytt beslut kan endast fattas av kommunen. Det går att läsa om Laglighetsprövning i kommunallagens 13 kapitel.
2. JO-anmälan
   Den som anser att kommunen har fattat ett beslut som inte följt befintliga bestämmelser kan även klaga till JO. Om JO vid sin tillsyn upptäcker att en tjänsteman har tillämpat en lag felaktigt, kan JO väcka åtal för tjänstefel. Vanligast är dock att JO gör kritiska, vägledande och eller rådgivande uttalanden. Ett sådant uttalande från JO är dock aldrig rättsligt bindande för kommunen men visar ändå att kommunen fattat ett oacceptabelt eller felaktigt beslut.
   För båda dessa alternativ är det oerhört viktigt att du tar reda på om kommunen vidtagit andra åtgärder och funderar på om konventionen har åsidosatts.

Anmäla den bristande tillgängligheten till information
Även i detta fall kan du vända dig både till Förvaltningsrätten och till JO. Du kan då åberopa barnkonventionen som är svensk lag. Du kan även använda bestämmelserna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning för att förklara hur barnkonventionens bestämmelser ska läsas.

Att anmäla diskriminering
Om du kontaktat verksamhetschefen för parken där den otillgängliga informationen finns men denne ändå inte ser till att du kan ta del av den kan du vända dig till Diskrimineringsombudsmannen eller till den diskrimineringsbyrå som finns närmast där diskrimineringen ägde rum. Du kan även själv eller med hjälp av en advokat, skriva en stämningsansökan som lämnas till Tingsrätten.

Sammanfattning
Då det inte kan utläsas om andra aktiviteter vidtagits för att främja möjligheten för ungdomar att använda teckenspråk är det svårt att säga om beslutet är oförenligt med svensk lag. Kommunens beslut om att inte ge ungdomsklubben stöd kan dock inte sägas vara förenligt med konventionens skrivningar eftersom det i detta fall avsevärt försvårar för döva ungdomar att träffas och utöva sin kultur. Med utgångspunkt i en konventionskonform tolkning av Språklagen kan beslutet, om det är fattat av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller av någon av kommunens nämnder, ändå överklagas både till Förvaltningsrätten och JO. JO kan även pröva fall som är fattat av annan person eller instans i kommunen. Förvaltningsrätten kan upphäva beslutet. För att få ett nytt beslut måste dock en ny förfrågan göras till kommunen. Ett beslut från Förvaltningsrätten eller ett uttalande av JO kan då stärka de döva ungdomarnas möjlighet att få ett positivt beslut.