Specialskolan lyssnar inte på elevens synpunkter

En döv elev upplever att specialskolan inte lyssnar på elevernas åsikter på hur dåligt teckenspråksmiljön fungerar. Att många av lärarna inte kan teckenspråket fullt ut, samt att övrig skolpersonal inte kan teckenspråk. Det påverkar den sociala miljön när elever inte kan hänga med på vad som sägs och vara delaktiga.

Konventionen för personer med funktionsnedsättning

Av artikel 24 punkt 3 framgår att:

1. staterna ska underlätta inlärning av teckenspråk och främja dövsamhällets språkliga identitet.
2. säkerställa att utbildning av personer, särskilt av barn, med dövblindhet eller som är döva eller hörselskadade, ges på de mest ändamålsenliga språken, formerna och medlen för kommunikation för den enskilde och i miljöer som maximerar kunskapsrelaterad och social utveckling.

Av artikel 24 punkt 4 framgår att staterna ska vidta ändamålsenliga åtgärder för att anställa lärare, även lärare med funktionsnedsättning, med teckenspråkskompetens, och för att utbilda yrkeskunniga personer och personal som är verksamma på alla utbildningsnivåer.

Enligt artikel 7 punkt 3 ska staterna säkerställa att barn med funktionsnedsättning har rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem, varvid deras åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till deras ålder och mognad.

Slutsats
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är tydlig. Alla elever ska ha rätt att uttrycka sina åsikter. Elevernas åsikter ska tillmätas betydelse.

Den beskrivna skolsituationen når inte heller upp till konventionens krav på utbildning med kvalitet och döva elevers rätt till teckenspråkig miljö inklusive lärare och personal som kan teckenspråk.

Svensk lag

Skollagen
Specialskolans verksamheter omfattas av skollagens bestämmelser. Skollagen reglerar vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever och deras vårdnadshavare har. I skollagen framgår också de krav som ställs på huvudmannen för verksamheten. Enligt skollagens 1 kap 4 § ska utbildningen:

• Syfta till att elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden.
• Främja alla elevers utveckling och lärande.
• Ta hänsyn till barns och elevers olika behov. ”Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen”.

Av lagens 4 kap 9 § framgår att ”Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem.”

Av Skollagens 1 kap 5 § framgår även att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna och att ”Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.”

Barnkonventionen
Sedan 1 januari 2020 är Barnkonventionen svensk lag. Barnets rätt att uttrycka sin åsikt utgör en av Barnkonventionens hörnstenar. Av artikel 12 framgår att: ”Konventionsstaterna ska ”tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.” Den rätten har från och med att konventionen blivit svensk lag förstärkts ytterligare.

I Barnkonventionens artikel 28 framgår att alla barn har rätt till utbildning. Av artikel 29 framgår
bland annat att ”barnets utbildning ska syfta till att:

1. utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga,
2. utveckla respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt för principerna i Förenta nationernas stadga
3. utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets eget kulturella identitet, språk och värden, för bosättningslandets och för ursprungslandets nationella värden och för kulturer som skiljer sig från barnets egen,”

Slutsats
Den beskrivna skolsituationen kan varken sägas leva upp till barnkonventionens eller skollagens krav. Enligt Barnkonventionen har varje barn rätt att uttrycka sin åsikt i frågor som rör barnet och den åsikten skall tillmätas betydelse utifrån barnets mognad. Ett barn får inte nekas den rättigheten enbart på grund av sin funktionsnedsättning (se barnkonventionen artikel 2). Skollagen säger att barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. Utbildningen som sådan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna. Utbildningen ska därför utformas i enlighet med såväl Barnkonventionen som med Funktionsrättskonventionen. Barnkonventionen som svensk lag ska också läsas i ljuset av FN:s Funktionsrättskonvention, vilken är tydlig även vad gäller utbildningen som sådan.

Var överklagar man fallet
Du kan anmäla fallet till Skolinspektionen. Om Skolinspektionen kommer fram till att skolan inte har följt bestämmelserna kommer Skolinspektionen kräva att skolan ändrar sitt arbete så att den följer de lagar och regler som gäller. Om bristerna är allvarliga kan Skolinspektionen rikta ett så kallat föreläggande, som säger att bristerna måste åtgärdas, mot huvudmannen, alltså den som driver skolan. Om bristerna inte åtgärdas blir det någon form av sanktion.

Sammanfattning
Den beskrivna situationen i specialskolan kan inte sägas leva upp varken till Skollagens, Barnkonventionens eller till Funktionsrättskonventionens mål. Fallet kan anmälas till Skolinspektionen.