Motion 10: SPSM ska erbjuda förskola

Organisation bakom motionen: Stockholms Dövas Förening

Organisationens förslag på område till handlingsprogram: Starkare rätt till teckenspråk

 

Motivering:

SDF ser ett stort problem med nedlagda förskolor för döva och hörselskadade barn och bristande levande språkmiljöer i de förskolor som finns kvar. Lokalt har vi sett att döva barn med teckenspråk som första språk får en enorm utveckling när de, i stället för de sista åren i förskolan, i förväg fått börja i förskoleklass vid specialskola där det finns en rik teckenspråksmiljö jämfört med i förskolan. SDF anser därför att staten även bör ta ansvaret för att erbjuda teckenspråkig förskola och att den skolformen bör implementeras i SPSM:s verksamhet.

 

Yrkande:

Stockholms Dövas Förening föreslår att kongressen beslutar:

• att SDR ska arbeta för att Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) även ska erbjuda förskoleverksamhet på teckenspråk för barn som är döva, hörselskadade eller som vill vara i en teckenspråkig förskolemiljö, i direkt anslutning till de regionala specialskolorna.

 

Förbundsstyrelsens yttrande:

Förbundsstyrelsen instämmer helt i motionärens tankar att alla barn ska erbjudas svenskt teckenspråk tidigt. Om vi blickar tillbaka i tiden kan vi konstatera att tillgången till kommunala förskoleverksamheter för döva barn på svenskt teckenspråk var större. Förbundsstyrelsen anser att det är nedslående att förskoleverksamheter på svenskt teckenspråk inte förekommer i lika stor utsträckning som tidigare. Vi har pågående informationsarbeten kring värdet av teckenspråk tidigt och det arbetet ska intensifieras. Majoritetssamhället behöver få kunskap om döva barns behov och vikten av dövkompetens i olika verksamheter behöver lyftas. Motionären önskar att Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, träder in som huvudman för förskoleverksamhet riktad mot döva barn. Frågan är idag komplex då lagstiftningen har en stor påverkan på hur olika skolformer ska bedrivas. Förskolan är inte en del av skolplikten och har därför andra pedagogiska mål än andra grundskoleformer. Specialskolan omfattas däremot av obligatorisk undervisning som gäller från det år barnet fyller sex år. Vidare är förskoleverksamheten en kommunal verksamhet och ansvarar för att ge alla barn, oavsett behov, rätt till en tillgänglig förskola. Detta inkluderar även döva och hörselskadade barn. Förbundsstyrelsen är högst medvetna om att detta absolut inte fungerar i praktiken och leder till påtaglig oro för vårdnadshavare för hur deras mindre barn får en god tillvaro i sina förskolor. Antagning till Specialskolan idag kräver en omfattande ansökningsprocess vilket även kan gälla för barn som söker till förskoleverksamhet. Det kan innebära en viss utslagning som nu sker hos specialskolan. Om huvudmannaskapet för förskolan förändras – vilka risker finns? Vad händer då med de fungerande förskoleverksamheter som finns på olika orter runt om i landet? Det gäller både förskolor som ligger i en ort där specialskola finns eller i en ort där specialskola saknas. Kan en konsekvens bli att det blir ett argument för dessa kommuner att avveckla verksamheten med hänvisning till att SPSM har huvudansvaret? Det kan i så fall leda till att fler barn blir utan teckenspråkig förskola. Innebär det att endast vissa orter erbjuder förskoleverksamhet till döva barn? Att propagera för en förskola i direkt anslutning till en specialskola är även en detaljstyrning som är svår att genomföra i praktiken då vissa skolor är så kallade tvillingskolor och delar grundskoleområde med hörande barn. Det är komplext att i förväg förutse vilka konsekvenser denna föreslagna ändring kan innebära och med den anledningen föreslår förbundsstyrelsen att kongressen avslår motionen.