Motion 2: TAKK

Organisation bakom motionen: Jönköpings Läns Dövas och Teckenspråkigas Förbund

Organisationens förslag på område till handlingsprogram: Starkare rätt till teckenspråk

 

Motivering:

Jönköpings Läns Dövas och Teckenspråkigas Förbund har upptäckt att studieförbunden erbjuder kurser i TAKK, det finns mängder av dem! Var finns svenskt teckenspråk hos dem? Det finns nästan inga kurser alls i svenskt teckenspråk. Under en stor del av 1980-1990-talet fanns det mängder av teckenspråkskurser. Vad har hänt?

TAKK är inte svenskt teckenspråk. Hur påverkar vårt teckenspråk i framtiden?

Vi är oroliga för dess utveckling. Tänk en inre bild; en döv elev går i hörande skola och har en elevassistent. Assistenten behöver lära sig teckenspråk och får i stället undervisning i TAKK! Skrämmande utveckling!

Vi anar också att allmänhetens kunskap kring skillnader mellan TAKK och svenskt teckenspråk är låg, därav är vår oro ännu större med tanke på TAKKs stora framgång.

 

Yrkande:

Jönköpings Läns Dövas och Teckenspråkigas Förbund föreslår att kongressen beslutar:

• Att SDR ska bevaka detta och lyfta upp denna stora obalans. Genom att skildra dess olikheter och öka medvetenheten/synliggöra hos studieförbunden att arrangera kurser i svenskt teckenspråk bidrar till en mer positiv anda i samhället.
Svenskt teckenspråk ska synas ute i samhället. Om inte det lyfts upp finns risken stor att dövrörelsen blir påverkad till det sämre i framtiden.

 

Förbundsstyrelsens yttrande:

Förbundsstyrelsen instämmer i det som motionären lyfter om att kunskapen om teckenspråk och dess skillnad jämfört med TAKK, Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, och TSS, Tecken Som Stöd, behöver höjas.

Som en del av förbundets löpande informationsarbete fortsätter vi att sprida kunskap om teckenspråk och hur viktigt det är för människors delaktighet i samhället. Parallellt kan förbundet initiera kontakt och dialoger med studieförbund för att kartlägga hur kursutbudet i teckenspråk, TAKK och TSS har sett ut, både innehållsmässigt och i omfattning, samt hur kursutbudet i svenskt teckenspråk kan stärkas och bevaras. Kartläggningen kan också beröra vilka faktorer som påverkar utbudet, som exempelvis efterfrågan och kraven på och/eller tillgång till lämpliga studiecirkelsledare/lärare. Andra faktorer kan handla om marknadsföring och information om kurserna. Utifrån den kartläggningen kan förbundet föreslå studieförbunden att utforma lämpliga utvecklingsinsatser med ambitionen att informationen ska bli tydligare, men också att omfattningen av kurserna i svenskt teckenspråk ska öka i hela landet.

Med detta som grund föreslår förbundsstyrelsen att kongressen bifaller motionen.