22. Tolkutbildning

Organisation bakom motionen: Västerbotten Dövas Teckenspråk Länsförening

Organisationens förslag på område till handlingsprogram: Starkare rätt till teckenspråk

Motivering:

4 500 avbokade tolkar/år, det är otroligt oroväckande hur det ser ut i framtiden och det är många tolkar som är i medelåldern eller på väg att bli pensionärer.

Vi får in för få yngre tolkar idag på grund av för få antal utbildningsplatser och att det är dålig kvalitet på tolk, lön, arbetsmiljö och något måste förändras innan det går för långt med att vi förlorar fler tolkar.

Sen måste det bli krav på de som jobbar som teckenkommunikatörer att ha tolkutbildning och det är ett exempel. Idag anställer man en kommunikatör som kan teckenspråk i förskolan/skolan och vem som helst kan göra det, men problemet är de små barnens ålder; de suger åt sig som svampar, så risken är att de får fel lärande från kommunikatören, vilket kan få konsekvenser för att de barnen får svårigheter i vuxenlivet på grund av att de fått felaktig undervisning från början. Det är enormt viktigt att få rätt undervisning från start.

Det behövs fler som kan teckenspråk inom vård, äldreomsorg, skolor med flera också. Vi behöver fler utbildningsställen, en i norr och en i Skåne.
Till exempel syns TAKK väldigt mycket överallt, det ska egentligen vara tvärtom; teckenspråk ska synas mer!

Yrkande:

Västerbotten Dövas Teckenspråk Länsförening föreslår att kongressen beslutar:

• att SDR ska fortsätta jobba med tolkfrågan och att tolkarna ska få det bättre samt locka fler som vill lära sig teckenspråk. Eller mer reklam på tv eller dylikt.

Förbundsstyrelsens yttrande:

Förbundsstyrelsen instämmer med motionären om att det behövs fler utbildningsställen, däribland för blivande tolkar, speciellt i norr och i söder. Vi delar också oron om att TAKK verkar ta allt större plats, när teckenspråket, som är ett erkänt språk, bör stärkas och synas mer. Problematik med tolkbrist och det stora behovet av fler teckenspråkstolkar kan vi konstatera och bekräfta.

Förbundet arbetar idag redan löpande med tolktjänstfrågan, bland annat med målet att ha nationell tolktjänst, och har haft flera möten med politiker om frågan. Tyvärr har tolktjänstutredningen fördröjts ett flertal gånger av politikerna, men förbundet fortsätter påverkansarbetet. Tolkfrågan tas även upp i föreställningen “Audism genom livet”. Ett tolkforum har också genomförts den 30 november 2024, där tolkfrågan diskuterats med distriktsorganisationerna.

För att locka fler till att lära teckenspråk är det svårt för förbundet att genomföra till exempel teckenspråkskurser, eftersom det kräver ekonomiska och personella resurser att genomföra det. Förbundsstyrelsen uppmuntrar i stället distriktsorganisationer och lokala föreningar att exempelvis arrangera teckenspråkiga träffar och bjuda in utomstående som vill lära sig teckenspråk eller samarbeta med lokala ABF för att genomföra teckenspråkskurser.

Tolkarnas arbetssituation ligger tyvärr utanför förbundets område och är en facklig fråga. Tolkarna har sina egna organisationer, genom yrkesföreningen Sveriges Teckenspråkstolkars Förening (STTF) och fackförbundet DIK, där de kan lyfta sina medlemmars arbetssituationer och arbetsmiljöfrågor.

Förbundsstyrelsen anser också att förbundets kärnverksamhet är intressepolitiskt arbete för dövas rättigheter och att rätten till teckenspråket ska stärkas. Det är därför inte ekonomiskt försvarbart att lägga de resurser som krävs för att göra reklam för tolkyrket. Vi vill lägga våra resurser och krafter för döva i Sverige.

Förbundsstyrelsen föreslår därmed att kongressen avslår motionen.