Remissvar om komvux för elever med svenska som andraspråk
SDR tillstyrker betänkandet i sin helhet. SDR vill dock betona förutsättningarna för döva nyanlända.
Att stärka kvalitén och likvärdigheten även för teckenspråkiga nyanlända är en viktig fråga för en lyckad integration. En del av de döva nyanlända som kommer till Sverige har ingen skolbakgrund.
“Språkdeprivation…Det beskriver uppväxtvillkoren för döva fram till 1970-talet, då de första sju levnadsåren för många döva upplevdes som språklösa eftersom de fick lära sig sitt första språk, teckenspråket, först i dövskolan vid sju års ålder. ” ur Konsekvenser av språklig deprivation hos vuxna teckenspråkiga döva – en forskningsöversikt av Region Skåne.
Synen på döva i många länder är att de är obildbara. Många döva nyanlända som kommer till Sverige utan att ha fått tillgång till språk och utbildning i sitt hemland har språkdeprivation och behöver tid att utveckla sitt språk. Hörande nyanlända ska lära sig den talade och skrivna svenskan. Döva nyanlända ska lära sig två språk: svenskt teckenspråk och den skrivna svenskan. Den tidsbegränsning på 4 år som gäller idag kan inte appliceras på döva som kommer till Sverige utan ett fungerande språk.
Kunskapen som finns idag på kommunnivå kring döva nyanländas behov är bristfällig. En samordningsfunktion för döva nyanlända bör upprättas, motsvarande den nya KSA-funktionen. Samordnaren kan med fördel inrättas inom Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, då SKR ju ska stötta kommunerna i deras arbete.
Kompetensutveckling bör genomföras även för lärare som undervisar döva i sfi.
Materialet som ska tas fram bör även utvecklas för teckenspråkig sfi. En kursplan för svenskt teckenspråk inom sfi bör tas fram.
Fjärrundervisning såväl som distansundervisning kan vara en viktig möjlighet för döva nyanlända, då geografiska avstånd och brist på lärare försvårar undervisning. Här skulle den nya samordningen på SKR fylla en viktig funktion.
Dela artikeln via e-post.