Beata Lundström – Nummer 20 (2009)

Beata Lundström började arbeta hos SDR 1971, först som redaktör för SDR-Kontakt, nuvarande Dövas Tidning, och sedan som informationssekreterare. Under de nio år som Beata arbetade hos SDR förändrades attityden till döva. Teckenspråket accepterades och dövas behov och möjligheter började respekteras.

I början av 1970-talet, när Beata började hos SDR var döva utsatta för starkt förmyndarskap från hörande. Det var inte många som trodde att döva kunde sköta sina egna angelägenheter, eller ha rätt till högskoleutbildning. Den första döva som skulle börja på förskollärarutbildningen vägrades ta plats, eftersom det ansågs att en döv förskollärare skulle utgöra en ”säkerhetsrisk”. Den frågan gick 1975 ända till regeringen innan döva fick rätt. Det är Beata mycket glad över.

Beata medverkade också till att döva började utbildas till hemsamariter åt döva pensionärer, eftersom det inte är rimligt att det kommer in personer i ens hem som man inte kan prata med. Inför betänkandet ”Kultur åt alla” skrev Beata underlaget till det avsnitt som ledde till att Riksteatern fick en fast teckenspråkig ensemble, Tyst Teater. Beata Lundström har skrivit boken ”Den gemensamma kraften” som utkom i samband med SDR:s 75-årsjubileum 1997. Det är med stor glädje SDR tilldelar Beata Lundström Kruthmedalj nr 20 för hennes stora insatser för döva, teckenspråket och attitydsförändringar.