Bo Carlsson – Nummer 6 (1995)

Ingen av våra dövföreningar glömmer nog SDR:s arrangemang ”Uppsala möte” 1970. I detta möte medverkade professor Göte Hanson och överläkare Terje Basilier, Oslo. Detta möte blev en vändpunkt i på många sätt, ty efter mötet hände något som förändrade historiens gång.

Det kom ett brev…. När jag (Lars Kruth) kom hem från Uppsala möte fick jag ett långt och innehållsrikt brev från Bo Carlsson, far till ett dövt barn och styrelseledamot i dåvarande Riksförbundet döva och hörselskadade barns målsmän (nuvarane DHB). Det var det första av många brev, som öppnade vägen till ett för hela dövrörelsen värdefullt samarbete. Dåvarande DHB styrdes av oralistiska idéer. Men efter Uppsala möte började den långa och svåra vägen till förståelse för döva barns behov av teckenspråkiga föräldrar och teckenspråkig undervisning i dövskolan.

Det var ingen lätt uppgift att övertyga föräldrar i DHB och döva i SDR att de måsta samarbeta på lika villkor. Det var inte lätt för hörande föräldrar till döva barn att ställa om sig och börja lyssna på vuxna döva istället för audiologer och självutnämnda ”dövexperter”. Bo Carlsson arbetade ständigt för att bygga broar över hindren.

När sedan SDR och DHB tillsammans kunde göra den första gemensamma uppvaktningen till Utbildningsdepartementet, kunde myndigheterna inte längre spela ut oss mot varandra som de gjort förr. Vi i SDR vet att Du Bo Carlsson gjort en mycket stor och bestående insats för att det skulle bli så.