SDR utför under hösten 2021 en kampanj för att belysa problemen med tolktjänsten i livets olika situationer genom att sprida personliga berättelser. Här följer SDR:s beskrivning av problemet men också vad vi ser är lösningen.

När döva som är anställda eller verksamma som egenföretagare och i sitt arbete möter exempelvis kollegor eller kunder som inte behärskar teckenspråk, så behövs teckenspråkstolkar.  I det här fallet är både den döve företagaren och dennes kunder tolkanvändare. 

SDR tycker Christinas berättelse tydligt illustrerar ett av flera problem vi ser med dagens tolktjänst. Som regelverket ser ut idag står arbetsgivarna för kostnadsansvaret när tolkar anlitas för utförande av arbete, vilket försämrar dövas konkurrensmöjligheter på arbetsmarknaden. Detta tycker SDR är oacceptabelt. Dock kan arbetsgivare och egenföretagare ansöka om bidrag för personligt biträde – ett stöd som Arbetsförmedlingen ansvarar för – för att delvis täcka dessa merkostnader. Ett av dessa problem är att det aktuella stödet och dess föreskrifter är anpassat till hur arbetsmarknaden såg ut förr där man i en större utsträckning bara hade en arbetsgivare. 

Sverige är ett land med många möjligheter. Men vårt sätt att organisera samhället är väldigt fyrkantigt. Personer som Christina hamnar ofta mellan stolarna och kan inte ta del av de stödformer som egentligen skapats med ambitionen att förbättra dövas möjligheter på arbetsmarknaden. Idag startar många företag vid sidan av en anställning. Det hon vill göra är inte unikt. För att uppfylla sin dröm som hårstylist, har hon gått ner i arbetstid för att bygga upp och etablera sitt företag. Personligt biträde för tolkkostnader ges i ändamålet att personer ska få och behålla ett arbete. Hon har nekats detta stöd till sitt företag just av den anledningen att hon redan har en anställning.

Det innebär att hon inte får samma möjligheter som andra att vara egenföretagare och därigenom bana ny väg för karriär. 

FN:s globala mål för hållbar utveckling och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning stöder båda behovet av att regeringarna underlättar för döva personer att starta företag. Det globala målet 8 anger att möjliggörande av företagande och entreprenörskap är en av pelarna för en inkluderande tillväxt. I artikel 27 f konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning står det att staten ska främja deras möjligheter till entreprenörskap och att starta företag. 

SDR anser att stödsystemen bör utformas så att de följer individen, oavsett var denne befinner sig i karriären. Om en person av någon anledning vill byta sysselsättning ska det vara möjligt – utan byråkrati och snäva tolkningar av regelverk. Det handlar om respekt för individens inneboende värde som är en allmän vägledande princip i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Principen innebär att individens självbestämmande, inklusive friheten att göra egna val, ska respekteras. För närvarande måste man vara registrerad som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen – även om man har ett arbete. Det är ett krav enligt en förordning att du måste vara inskriven i ett arbetsmarknadspolitiskt program för att kunna vara berättigad till olika stödinsatser. SDR ser att detta krav på inskrivning på Arbetsförmedlingen kan medföra märkliga effekter. Ett exempel är att handläggare på Arbetsförmedlingen med bristande kunskap har velat skriva ut döva personer för att de redan hade jobb, vilket hade strypt bidraget till tolk på deras arbetsplatser.

SDR kräver att det svenska tolksystemet genomgår en reform med målet om ett samhälle som står för jämlikhet och delaktighet på riktigt.