Minskad fattigdom
Fattigdom kan definieras som brist på möjligheten till att ha inflytande över sin levnadsstandard och livssituation samt begränsar den enskildes valmöjligheter. Det finns olika former av fattigdom som kan vara ekonomisk, social och digital/informativ.
Oacceptabla beslut, inskränkningar och systemfel i samhället leder till att döva riskerar sämre förutsättningar till delaktighet på arbetsmarknaden och i samhället, en egen försörjning och socialt liv. Bristande kunskap och bemötande samt lagar och regelverk som saknas eller inte efterföljs ökar risken för försummelse samt förmynderi.
En annan form av fattigdom är ett upplevt socialt utanförskap eller isolering som kan bero på exempelvis språkliga barriärer. Det kan också vara ingen eller undermålig tillgång till färdtjänst samt långa geografiska avstånd till andra teckenspråkiga och teckenspråksmiljöer.
En viktig förutsättning för trygghet och delaktighet är att få information på teckenspråk, vad som sker i omvärlden och i sin närhet, även vid akuta situationer. En aktiv användning av tillgänglig informations- och kommunikationsteknik (IKT) förbättrar ofta människors möjligheter till arbete, information och sociala relationer.
Konsekvenserna av fattigdom och utanförskap bland döva måste synliggöras och riskerna för fattigdom minimeras. Här är en fungerande tolktjänst med ett tydligt uttalat samhällsansvar en förutsättning för dövas delaktighet i alla sammanhang.
Genom att eliminera olika former av fattigdom kan dövas rätt till ett socialt rikt liv, bättre delaktighet i samhället, på arbetsmarknaden och i informationssamhället stärkas.
Så här vill SDR minska fattigdom
Senaste nytt inom området
Dela artikeln via e-post.