Dövas Tidning Webbshop
  • Vårt arbete
    • Starkare rätt till teckenspråk
    • God hälsa och välbefinnande
    • Minskad fattigdom
    • Mer jämlikt samhälle
    • Stark dövrörelse
    • Jämlikhet på riktigt – Reformera tolktjänsten!
    • Projekt
    • Bistånd
    • Kongress 2025
  • SDR nära dig
  • Kongress 2025
Bli medlem
  • Vårt arbete
    • Kongress 2025
    • Starkare rätt till teckenspråk
    • God hälsa och välbefinnande
    • Minskad fattigdom
    • Mer jämlikt samhälle
    • Stark dövrörelse
    • Jämlikhet på riktigt – Reformera tolktjänsten!
    • Projekt
    • Psykisk hälsa – Syssna på mig
    • Omvända världen
    • Bistånd
    • Nyhetsarkiv
  • Om oss
    • SDR nära dig
    • Organisation
    • Vår historia
    • SDR 100 år
    • Lediga jobb
    • Styrdokument
    • Samarbete
    • Stiftelser
    • Utmärkelser och diplom
    • Fritidsanläggningar
  • Frågor och svar
    • Arbetsliv
    • Döva
    • Organisation
    • Rättigheter
    • Skola och utbildning
    • Sociala frågor
    • Teckenspråk
    • Tillgänglighet
    • Tolk
    • Vård och omsorg
  • För dig som
    • Känner dig diskriminerad
    • Mår dåligt
    • Förälder
    • Medlem
    • Föreningsaktiv
    • Studerande
    • Intresserad av forskning
  • Bli medlem
    • Välj förening
    • Medlemsformer
  • Stöd SDR
    • Ge bort en gåva 
    • Testamente och andra juridiska dokument 
    • Andra sätt att ge stöd
    • Om vår insamling
  • Media och material
    • Pressmeddelanden
    • Pressbilder
    • Logotyp
    • Svenska handalfabetet
    • Teckenspråkssymbol
    • Dövflagga
    • Om vår webbplats
  • Kontakt
    • Förbundskansli
    • Förbundsstyrelse
    • Valberedningen
    • Synpunkter
Sök Dövas Tidning Webbshop
Hem / Nyheter / Majoriteten döva barn går integrerat i skola i USA

Majoriteten döva barn går integrerat i skola i USA

Krister Schönström, universitetslektor på Stockholms universitet och Peter Hauser, professor på University of Rochester, hade en föreläsning som handlade om en jämförelse av dövundervisningen mellan Sverige och USA. Schönström tog den första delen av föreläsningen och sammanfattade hur det fungerar i Sverige och presenterade en lista över vilka skolstöd ett svenskt barn får under sin uppväxt i form av att deras föräldrar får rätt till föräldraledighet, förskola, grundskola, gymnasium och universitet. Schönström konstaterade att det finns cirka 8 000-10 000 döva i Sverige. Han tog också upp olika milstolpar i historien som när landets första dövskola grundades 1809 (Manillaskolan), när det svenska teckenspråket erkändes som ett språk år 1981 och den första kursplanen med tvåspråkighetsprofil (1983), samt vilka skolformer det finns för dagens döva, hörselskadade och CI-barn. Han avslutade sin del med att säga att Sverige är internationellt känt för sin tvåspråkighetsutbildning men detta har förändrats eftersom allt större fokus läggs på talträning och allt fler CI-opererade barn går integrerat.

Därefter tog Peter Hauser över och presenterade situationen i USA. I USA får man hemvägledning så snart man upptäckt att ett barn är dövt. Hauser beskrev ett amerikanskt barns skolgång: att man först börjar på kindergarten (dagis). Sen fortsätter barnet på en Middle school, sen på High School och därefter på ett college eller ett universitet. Hauser berättade även om USA:s första dövskola, etablerad år 1817, åtta år senare än Sverige. Denna skola kom att leda till bildandet av dagens Gallaudet University. Till skillnad från det svenska teckenspråket är det amerikanska teckenspråket ännu inte officiellt erkänt. År 1960 blev ändå ett viktigt år för det amerikanska teckenspråket (ASL) eftersom professorn William Stokoe publicerade en avhandling som beskrev ASL som ett genuint språk med egen syntax och grammatik. År 1989 kom den första kursplanen med en tvåspråkighetprofil. Vidare presenterade Hauser statistik: vilka som går integrerat, i dövklasser eller i specialklasser. Statistiken visade att 24,3 % går i dövklasser, 22,7 % i specialklasser och 57,1 % går integrerat. Hauser berättade också att CI är en klassfråga i USA eftersom familjen måste bekosta detta själva. Det är vanligt att barn opereras senare än i Sverige eftersom familjerna måste spara pengar till denna dyra operation.

Källa: dovastidning.se

Uppdaterad: 2021-03-15

Publicerad: 2017-12-24

Dela artikeln via e-post.

Sveriges Dövas Riksförbund

Rissneleden 138, 7 tr, 174 57 Sundbyberg
Bildtelefon: sdr@ectalk.se
E-post: sdr@sdr.org
Organisationsnummer: 882600-2282
Sveriges Dövas Riksförbund i sociala medier
© Sveriges Dövas Riksförbund
Denna webbplats använder cookies

På vår webbplats används cookies för att:

1. Samla statistik

2. Se vilka sidor som besöks och hur besökarna interagerar med webbplatsen

3. Ge er en bättre upplevelse av webbplatsens funktioner och videovisningar 
Ditt samtycke är frivilligt och om du nekar kan det påverka vissa funktioner negativt. 

Funktionell Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål. Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
Hantera alternativ Hantera tjänster Hantera {vendor_count}-leverantörer Läs mer om dessa syften
Visa preferenser
{title} {title} {title}