Svenskt teckenspråk blev officiellt erkänt 1981, då Riksdagen erkände dövas rätt till teckenspråk som modersmål, vilket innebär att i undervisningen i dövskolorna använder man teckenspråk som första språk. I läroplanen står det att barnen har rätt till tvåspråkighet och att teckenspråk är deras första språk som används i undervisningen.

Riksdagens beslut enligt proposition 1980/81:100 (bilaga 12) – ”Integrationsutredningen framhåller att de barndomsdöva för att fungera sinsemellan och ute i samhället måste vara tvåspråkiga. Tvåspråkighet för deras del innebär enligt utredningen att de dels måste behärska sitt visuella/manuella teckenspråk, dels det språk som samhället omger dem med, svenskan”.

Visa inlägg

Ja, konventionen lyfter döva och rätten till teckenspråk i flera artiklar bland annat i artikel 9, 21, 24 och 30.

Dessa artiklar följer:
Artikel 9. Tillgänglighet

• 9.2.e) erbjuda former av assistans och annan personlig service, däribland ledsagare, lektörer och yrkesverksamma teckenspråkstolkar, för att underlätta tillgänglighet till byggnader och andra anläggningar som är öppna för allmänheten,
• 9.2.f) främja andra ändamålsenliga former av hjälp och stöd till personer med funktionsnedsättning för att säkerställa deras tillgång till information,

Artikel 21. Yttrandefrihet och åsiktsfrihet samt tillgång till information

• 21.b) godta och underlätta användning i offentliga sammanhang av teckenspråk, punktskrift, förstorande och alternativ kommunikation och alla andra tillgängliga medel, former och format för kommunikation som personer med funktionsnedsättning själva valt,
• 21.e) erkänna och främja användning av teckenspråk.Artikel 24 Utbildning:
  • 24.3.b) underlätta inlärning av teckenspråk och främja dövsamhällets språkliga identitet, samt
  • 24.3.c) säkerställa att utbildning av personer, särskilt av barn, med synskada eller dövblindhet eller som är döva eller hörselskadade, ges på de mest ändamålsenliga språken, formerna och medlen för kommunikation för den enskilde och i miljöer som maximerar kunskapsrelaterad och social utveckling.
  • 24.4. För att säkerställa förverkligandet av denna rättighet ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att anställa lärare, även lärare med funktionsnedsättning, som är kunniga i teckenspråk och/eller punktskrift, och för att utbilda yrkeskunniga personer och personal som är verksamma på alla utbildningsnivåer… Denna utbildning ska omfatta kunskap om funktionshinder och användning av lämpliga förstorande och alternativa former, medel och format för kommunikation, utbildningstekniker och material för att stödja personer med funktionsnedsättning.

Artikel 30. Deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott.

• 30.4. Personer med funktionsnedsättning ska ha rätt på lika villkor som andra till erkännande av och stöd för sin särskilda kulturella och språkliga identitet, däribland teckenspråk och dövas kultur.

Läs konventionen i sin helhet hos regeringen

Visa inlägg

Ja, det svenska teckenspråket finns med i Språklagen (2009:600) som trädde i kraft den 1 juli 2009. Lagen innebär ett starkare skydd för språket och reglerar att det allmänna har ett särskilt ansvar att skydda och främja teckenspråket samt göra det möjligt att lära sig, utveckla och använda teckenspråk (§ 9 och 14.2).

Utdrag från lagen:
9 §   Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket.

14 §   Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Därutöver ska
1. den som tillhör en nationell minoritet ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket, och
2. den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket. Den som har ett annat modersmål än de språk som anges i första stycket ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål.

15 §   Det allmänna ansvarar för att den enskilde ges tillgång till språk enligt 14 §.

Lagen i sin helhet på Riksdagens webbplats

Visa inlägg

Vi vet inte hur länge det svenska teckenspråket har existerat men teckenspråk har använts så länge det funnits döva. När de svenska dövskolorna bildades under 1800-talet och etablerade sin verksamhet för döva samlades flera i en och samma miljö. Utifrån det utvecklades det gemensamma språket – det svenska teckenspråket. Trots detta var inte teckenspråk tillåtet i undervisningen utan eleverna tecknade sinsemellan på raster och fritiden. Dövundervisningen skedde enligt den orala metoden som gick ut på att lära döva att höra och tala – deras kunskapsutveckling var inte lika viktigt.

Forskning om svenskt teckenspråk har pågått på lingvistiska institutet på Stockholms universitet sedan 1972. Verksamheten påbörjades av professor emerita Brita Bergman och forskningen har haft en stor betydelse för det svenska teckenspråkets ställning.

Den 14 maj 1981 är en viktig historisk milstolpe för dövundervisningen i Sverige. Då erkände riksdagen svenskt teckenspråk så att döva skulle få undervisning på svenskt teckenspråk. Sverige var det första landet i världen med ett sådant beslut, vilket har stärkt andra länder i deras arbete för dövas rättigheter. 2009 fick svenskt teckenspråk en starkare status genom Språklagen som jämställer svenskt teckenspråk med nationella minoritetsspråk.

Visa inlägg

World Federation of the Deaf lanserade Internationella Dövveckan (International Week of the Deaf) för första gången i Rom, Italien. Året var 1958 och sedan dess firar döva i världen veckan varje år. Internationella Dövveckan firas sista veckan i september, samma månad som WFD hade sin första världskongress. Under veckan sker flera aktiviteter runt om i världen till exempel demonstrationer, debatter, kampanjer, utställningar och möten. Syftet är att öka medvetenheten om döva och skapa uppmärksamhet om dövas rättigheter. Alla intresserade som anhöriga, vänner, teckenspråkstolkar, myndigheter och organisationer uppmanas att delta och engagera sig.

Visa inlägg

Ja, absolut. Redan i slutet på 1940-talet fick de första döva sina körkort. I dag kan döva inneha behörigheterna A, B, BE, C, CE.  Det finns ett flertal döva med yrkesförarkompetens som kör långtradare, grusbilar och andra tunga fordon. För körkort för buss (D, DE) samt taxiförarlegitimation finns det ett medicinskt hörselkrav på att föraren ska kunna höra och kommunicera med passagerarna på fyra meters avstånd.

Internationellt är det väldigt olika gällande döva och körkortsbehörigheter. I några länder kan döva köra buss och taxi medan det i andra länder inte är möjligt att ta körkort överhuvudtaget.

Visa inlägg