Döva elevers rätt till utbildning sätts ur spel av systemfel

En nyhet från SVT Nyhetstecken visar hur en döv elev i Örebro nekas sitt förstahandsval till gymnasiet trots full behörighet. Aimee drömde om att bli frisör, men drömmen gick i kras när hon nekades sin utbildning och istället placerades på restaurangprogrammet inom riksgymnasiet för döva och hörselskadade.

Bakgrunden är avgörande. Döva elever är redan en liten grupp i utbildningssystemet. Det innebär att det ofta är svårt att samla tillräckligt många elever till varje program inom riksgymnasiet. Till skillnad från hörande elever, som i större städer nästan alltid kan hitta en klass, kräver döva elevers situation särskilda lösningar. När systemet inte tar höjd för detta begränsas deras valmöjligheter redan från början.

Detta är inte ett enskilt fall utan ett tydligt uttryck för ett systemfel som diskriminerar döva elever. Enligt gällande regler får ett nationellt program endast starta inom riksgymnasiet för döva och hörselskadade om minst fyra elever söker samma utbildning. I praktiken innebär det att även behöriga elever nekas sin utbildning, inte på grund av bristande förmåga eller ambition, utan på grund av administrativa begränsningar.

Detta är inte bara orättvist. Det är diskriminering.

– Vad ska vi säga till de här eleverna? Att deras drömmar inte spelar någon roll om de inte är tillräckligt många? Så kan vi inte ha det.

Döva elevers framtid avgörs av hur många andra som råkar göra samma val, inte av deras egna meriter eller ambitioner. Valfriheten blir därmed villkorad och i många fall obefintlig. För hörande elever är valfrihet en självklarhet. För döva elever är den begränsad eller i många fall helt satt ur spel.

När ett barn gör allt rätt i grundskolan, uppnår behörighet och ändå inte får tillträde till sitt valda program, urholkas hela idén om likvärdig utbildning. Vad är behörighet värd om systemet ändå stänger dörren?

Ett sådant system strider mot Diskrimineringslagen, som förbjuder diskriminering på grund av funktionsnedsättning, och mot Barnkonventionen, som fastslår varje barns rätt till utbildning på lika villkor och att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet.

Det strider också mot Sveriges åtaganden enligt CRPD, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som slår fast att personer med funktionsnedsättning inte får utestängas från utbildningssystemet på grund av sin funktionsnedsättning och att utbildning ska vara tillgänglig på lika villkor.

Gruppstorlek kan aldrig vara ett giltigt skäl att begränsa barns rättigheter och drömmar.

Detta är inte ett nytt problem. Gymnasieförordningen och dess konsekvenser har varit kända länge, men nödvändiga förändringar har uteblivit. Det är ett politiskt ansvar.

När döva elever nekas sina utbildningsval på grund av gruppstorlek fråntas de sin rätt till självbestämmande, framtidsmöjligheter och likvärdighet. Detta är systematisk audism, där dövas rättigheter konsekvent underordnas ekonomiska och organisatoriska hänsyn.

Utbildningssystemet ska öppna dörrar, inte stänga dem. Döva elevers rättigheter kan inte vara beroende av hur många de råkar vara.

Sveriges Dövas Riksförbund accepterar inte att gymnasieförordningen begränsar döva och hörselskadade barns rättigheter i strid med svensk lag och internationella åtaganden, inklusive Funktionsrättskonventionen (CRPD). I dag står gymnasieförordningen i direkt konflikt med döva och hörselskadade barns rätt till likvärdig utbildning enligt Barnkonventionen.

Vi vill att regeringen:

• omgående ser över och förändrar gymnasieförordningen
• stärker barnrättsperspektivet
• stärker funktionsrättsperspektivet