Vi har inte råd att förlora en minut till

Hem / Nyheter / Vi har inte råd att förlora en minut till

Debattartikel i Altinget 28 september 2022

Tolktjänsten för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet har länge haft mycket allvarliga brister, särskilt inom arbetslivet. Dagens system är oförutsägbart, godtyckligt och hindrar ofta tolkanvändare från att arbeta.

Trots det har regering efter regering dragit frågan i långbänk, i över tio års tid. Vi har fått en rad utredningar, utvärderingar och promemorior. En uppsjö av ihåliga löften. Men inga reformer.

Under tiden har tusentals döva, hörselskadade och personer med dövblindhet förlorat jobb, missat karriärmöjligheter eller till och med slagits ut från arbetslivet – helt i onödan.

Men nu finns äntligen förändring inom räckhåll. I våras kom utredningen ”Handlingsplan för en långsiktig utveckling av tolktjänsten för döva, hörselskadade och personer  med dövblindhet (SOU 2022:11)”, med en rad förslag som vi anser vara bra – och synnerligen brådskande.

Därför uppmanar vi en ny, tillträdande regering att snabbt gå från ord till handling, utifrån dessa förslag, och skyndsamt ta fram en proposition. Att påbörja den tolktjänstreform som har dröjt alldeles för länge. Att göra verklig skillnad för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet runt om i hela landet.

Några av de viktigaste förslagen i Tolktjänstutredningen är:

• att göra det lättare att få tolk i arbetslivet, med större valfrihet för individen.

Bland annat att Arbetsförmedlingens stöd för tolk i arbetslivet ska kunna användas till just de arbetssituationer där arbetstagaren själv anser sig ha nytta av tolk. I dag går det bara att få tolk till vissa utbildningar på jobbet, men inte till arbetsmöten och andra vanliga arbetsuppgifter. Det är en absurd situation, som innebär att många jobb blir i princip omöjliga för tolkanvändare, oavsett hur meriterade de är. Det skapar i sin tur problem även för arbetsgivare – och samhället i stort.

• att staten ska ta större ansvar för tolktjänsten, genom att inrätta en nationell funktion för samordning av tolktjänstfrågor.

Regionerna har visat att de inte klarar av att skapa gemensamma lösningar och samordning, och det får allvarliga konsekvenser för såväl barnfamiljer och äldre som arbetstagare och arbetsgivare. Därför har vi hörsel- och dövorganisationer under lång tid drivit krav på en nationell tolktjänst. Utredningsförslaget om en ”nationell funktion” är något annat, men ändå ett viktigt steg i rätt riktning. Genom att samordna kunskapsstyrd utveckling av tolktjänsten i hela landet blir det möjligt att förebygga godtycke och omotiverade regionala skillnader. Det kan också förhindra att enskilda hamnar i kläm på grund av oklar ansvarsfördelning mellan myndigheter, regioner och andra parter.

Det tog över tio år att komma till de tolktjänstförslag och den handlingsplan som nu ligger på bordet. Vi har inte råd att förlora en enda minut till. Nu är det bråttom att byta ut regelverk som hindrar människor från att arbeta – och ge döva, hörselskadade och personer med dövblindhet en ärlig chans.

Mattias Lundekvam
förbundsordförande, Hörselskadades Riksförbund (HRF)

Åsa Henningsson
förbundsordförande, Sveriges Dövas Riksförbund (SDR)

Klas Nelfelt
förbundsordförande, Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB)

Jan Höglund
förbundsordförande, Riksförbundet DHB

Johanna Forsberg
ordförande, Unga Hörselskadade (UH)

Julia Grahn
förbundsordförande, Sveriges Dövas Ungdomsförbund (SDUF)

Malin Lindén
förbundsordförande, Dövblind Barn och Ungdom (DBU)