Om du ska transkribera svenskt teckenspråk så ska du använda ett typsnitt som heter FreeSans-SWL. Detta typsnitt innehåller de symboler som du behöver för att transkribera svenskt teckenspråk.

Visa inlägg

Döva och personer som kan teckenspråk kan ringa till och kommunicera med varandra genom videosamtal eller bildtelefon, utan teckenspråkstolk eller förmedlare.

I annat fall finns det två förmedlingstjänster i Sverige. Förmedlingssamtal gör det möjligt för döva och hörselskadade personer och personer med dövblindhet eller talsvårigheter att ringa samt ta emot samtal genom förmedlade trepartssamtal i realtid.

Post- och Telestyrelsen, PTS, har uppdraget av regeringen att tillhandahålla tjänster som ger personer med funktionsnedsättning likvärdig tillgång till telefoni som andra grupper i samhället har. Inkluderande telefonitjänster finns inte på den kommersiella marknaden och upphandlas därför av PTS. De medarbetare som förmedlar samtalen följer svensk lag och har tystnadsplikt enligt PTS krav på utförandet av tjänsten.

Vilken förmedlingstjänst som ska användas beror på vilket språk och vilken typ av teknisk utrustning som används av den döva personen.

Texttelefoni förmedlar samtal mellan texttelefon på skriven svenska och talad svenska.

Bildtelefoni används när den döva har en bildtelefon, talar svenskt teckenspråk och ska ha samtal med någon som inte behärskar teckenspråk.

Visa inlägg

Ja, det finns ett typsnitt för det svenska handalfabetet som du kan ladda ner till din dator och använda för att skriva och bokstavera ord eller namn.

Typsnittet heter handalfa.ttf

Visa inlägg

Svenskt teckenspråk blev officiellt erkänt 1981, då Riksdagen erkände dövas rätt till teckenspråk som modersmål, vilket innebär att i undervisningen i dövskolorna använder man teckenspråk som första språk. I läroplanen står det att barnen har rätt till tvåspråkighet och att teckenspråk är deras första språk som används i undervisningen.

Riksdagens beslut enligt proposition 1980/81:100 (bilaga 12) – ”Integrationsutredningen framhåller att de barndomsdöva för att fungera sinsemellan och ute i samhället måste vara tvåspråkiga. Tvåspråkighet för deras del innebär enligt utredningen att de dels måste behärska sitt visuella/manuella teckenspråk, dels det språk som samhället omger dem med, svenskan”.

Visa inlägg

 

Svenskt teckenspråk blev officiellt erkänt den 14 maj 1981, då riksdagen tog ett historiskt beslut att erkänna dövas rätt till teckenspråk som modersmål. Beslutet innebar att undervisningen i dövskolorna skulle använda teckenspråk som första språk. Fram till beslutet ansågs inte teckenspråk vara tillåtet för döva i skolan. Därför uppmärksammas Svenska teckenspråkets dag den 14 maj varje år i olika städer i Sverige. Sverige var det första land i världen som officiellt erkände teckenspråket som språk. Vi blev därmed en förebild för många andra länder, som i efterhand fått teckenspråket legaliserat i olika former och även stärkt i deras arbete för dövas rättigheter.

Fram till 2023 benämndes denna dag som Teckenspråkets dag, från och med 2024 benämns dagen som Svenska teckenspråkets dag.

Visa inlägg

Förenta nationerna, FN, har erkänt den 23 september som International Day of Sign Languages (Internationella dagen för teckenspråken i världen). Denna dag uppmärksammas internationellt årligen sedan FN:s generalförsamling tog detta beslut den 17 december 2017.  Valet av den 23 september hänger samman med att förbundet World Federation of the Deaf, WFD, grundades denna dag år 1951. Denna dag markerar också födelsen av en förespråkarorganisation, som har som ett av sina huvudsakliga mål att bevara teckenspråk och dövkultur som förutsättningar för förverkligandet av döva människors rättigheter.

Internationella dagen för teckenspråken i världen infaller i samband med International Week of Deaf People (Internationella dövveckan) som initierades av WFD år 1958 i Rom, Italien.

Fram till 2023 benämndes denna dag som Internationella teckenspråksdagen, från och med 2024 har den svensk benämning: Internationella dagen för teckenspråken i världen.

World Federation of the Deaf, WFD

Visa inlägg

Ja, konventionen lyfter döva och rätten till teckenspråk i flera artiklar bland annat i artikel 9, 21, 24 och 30.

Dessa artiklar följer:
Artikel 9. Tillgänglighet

• 9.2.e) erbjuda former av assistans och annan personlig service, däribland ledsagare, lektörer och yrkesverksamma teckenspråkstolkar, för att underlätta tillgänglighet till byggnader och andra anläggningar som är öppna för allmänheten,
• 9.2.f) främja andra ändamålsenliga former av hjälp och stöd till personer med funktionsnedsättning för att säkerställa deras tillgång till information,

Artikel 21. Yttrandefrihet och åsiktsfrihet samt tillgång till information

• 21.b) godta och underlätta användning i offentliga sammanhang av teckenspråk, punktskrift, förstorande och alternativ kommunikation och alla andra tillgängliga medel, former och format för kommunikation som personer med funktionsnedsättning själva valt,
• 21.e) erkänna och främja användning av teckenspråk.Artikel 24 Utbildning:
  • 24.3.b) underlätta inlärning av teckenspråk och främja dövsamhällets språkliga identitet, samt
  • 24.3.c) säkerställa att utbildning av personer, särskilt av barn, med synskada eller dövblindhet eller som är döva eller hörselskadade, ges på de mest ändamålsenliga språken, formerna och medlen för kommunikation för den enskilde och i miljöer som maximerar kunskapsrelaterad och social utveckling.
  • 24.4. För att säkerställa förverkligandet av denna rättighet ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att anställa lärare, även lärare med funktionsnedsättning, som är kunniga i teckenspråk och/eller punktskrift, och för att utbilda yrkeskunniga personer och personal som är verksamma på alla utbildningsnivåer… Denna utbildning ska omfatta kunskap om funktionshinder och användning av lämpliga förstorande och alternativa former, medel och format för kommunikation, utbildningstekniker och material för att stödja personer med funktionsnedsättning.

Artikel 30. Deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott.

• 30.4. Personer med funktionsnedsättning ska ha rätt på lika villkor som andra till erkännande av och stöd för sin särskilda kulturella och språkliga identitet, däribland teckenspråk och dövas kultur.

Läs konventionen i sin helhet hos regeringen

Visa inlägg

Ja, det svenska teckenspråket finns med i Språklagen (2009:600) som trädde i kraft den 1 juli 2009. Lagen innebär ett starkare skydd för språket och reglerar att det allmänna har ett särskilt ansvar att skydda och främja teckenspråket samt göra det möjligt att lära sig, utveckla och använda teckenspråk (§ 9 och 14.2).

Utdrag från lagen:
9 §   Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket.

14 §   Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Därutöver ska
1. den som tillhör en nationell minoritet ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket, och
2. den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket. Den som har ett annat modersmål än de språk som anges i första stycket ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål.

15 §   Det allmänna ansvarar för att den enskilde ges tillgång till språk enligt 14 §.

Lagen i sin helhet på Riksdagens webbplats

Visa inlägg

Ja. Föräldrar som vill lära sig svenskt teckenspråk för att kunna kommunicera med och stötta sitt barns utveckling har möjlighet att gå teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF). Först skall man ha gått regionens introduktionskurs i teckenspråk eller ha motsvarande grundläggande kunskaper i teckenspråk. TUFF-utbildningen är kostnadsfri förutom maten och ersättning för förlorad arbetsinkomst kan fås. TUFF finns i olika former, exempelvis kvällskurs, helgkurs och lägervecka för hela familjen.

Sammanlagt beviljas 240 timmars utbildning och man har lagstadgad rätt att ta ledigt från sitt arbete. Dessutom får man CSN-bidrag för utbildningen.

För mer information – kontakta din region.

Visa inlägg

Vi vet inte hur länge det svenska teckenspråket har existerat men teckenspråk har använts så länge det funnits döva. När de svenska dövskolorna bildades under 1800-talet och etablerade sin verksamhet för döva samlades flera i en och samma miljö. Utifrån det utvecklades det gemensamma språket – det svenska teckenspråket. Trots detta var inte teckenspråk tillåtet i undervisningen utan eleverna tecknade sinsemellan på raster och fritiden. Dövundervisningen skedde enligt den orala metoden som gick ut på att lära döva att höra och tala – deras kunskapsutveckling var inte lika viktigt.

Forskning om svenskt teckenspråk har pågått på lingvistiska institutet på Stockholms universitet sedan 1972. Verksamheten påbörjades av professor emerita Brita Bergman och forskningen har haft en stor betydelse för det svenska teckenspråkets ställning.

Den 14 maj 1981 är en viktig historisk milstolpe för dövundervisningen i Sverige. Då erkände riksdagen svenskt teckenspråk så att döva skulle få undervisning på svenskt teckenspråk. Sverige var det första landet i världen med ett sådant beslut, vilket har stärkt andra länder i deras arbete för dövas rättigheter. 2009 fick svenskt teckenspråk en starkare status genom Språklagen som jämställer svenskt teckenspråk med nationella minoritetsspråk.

Visa inlägg

Teckenspråk är ett eget språk med en egen grammatik och uppbyggnad. Kroppsspråket har stor betydelse likaså ögon, ögonbrynen, kroppsställning, haka.

Det finns bildmässiga tecken där tecknet påminner om hur saken ser ut i verkligheten till exempel fotboll, tavla. Dessa tecken kallas formåtergivande. Arbiträra tecken är tecken som inte har någon anknytning till ordet eller saken.

Det finns också orala komponenter det vill säga ett tecken kan betyda flera många svenska ord, tecknet har inget svenskt ord på munnen. Istället kan man t.ex. säga “PAFF” som betyder på svenska “ÅKA”.

Mer information kan fås genom exempelvis en teckenspråkskurs.

Visa inlägg

Nej. Många tror att teckenspråket är internationellt och blir förvånade när det inte är det. Varje land har sitt eget teckenspråk, som har utvecklats på samma sätt som det talade språket. Det finns till och med dialektala skillnader inom länderna. Men döva från olika länder förstår varandra rätt bra ändå, eftersom teckenspråket är visuellt och till viss del är bildlikt eller avbildande som man brukar säga. Många tecken i olika länders teckenspråk är ganska lika, då handlar det ofta om något som är konkret som till exempel äta, bil och hus.

Det finns dock ett internationellt handalfabet och tecken med influenser från flera nationella teckenspråk. Det används av vissa personer i några specifika situationer när det behövs. Man brukar då prata om internationella tecken eftersom det inte handlar om ett helt språk. Dessa internationella tecken varieras beroende på de sammanhang som det används i, till exempel inom World Federation of the Deaf, Deaflympics och på internationella konferenser för döva och teckenspråkiga.

Visa inlägg

0,1% (1 promille) av den svenska befolkningen är döva sedan födseln eller tidig barndom, vilket innebär omkring 10 000 människor i Sverige. Denna statistik utgår från det medicinska begreppet dövhet vilket inte ska förväxlas med ordet döv som beskriver en identitet. Anledningen är att det inte alltid står i direkt relation till hur mycket personen hör och använder tal. Att vara döv handlar om känslan av tillhörighet i en kulturell och språklig minoritet där teckenspråk är en viktig del av gemenskapen. Det finns ingen bekräftad statistik för hur många som identifierar sig som döva.

Visa inlägg

Om hörande kan teckenspråk är kommunikationen mellan hörande och döva inget hinder. Fler och fler lär sig teckenspråk som tillval i skolan eller genom kvällskurser på någon av våra föreningar eller i något studieförbund. Man kan också lära sig lite teckenspråk genom webbsidor eller appar, som till exempel det digitala teckenspråkslexikonet som Stockholms Universitet tagit fram.

I andra kontakter mellan döva och hörande, där hörande inte kan teckenspråk, kan teckenspråkstolkar användas. Eller så skriver man på papper eller via en bildskärm (mobil, surfplatta, dator) till varandra. Det kan fungera i enkla sammanhang, men är inte en bra ersättning för teckenspråk.

Visa inlägg

Att vara döv är mer än att bara sakna hörsel. Alla döva är olika och med teckenspråk som grund utgör vi en språklig och kulturell gemenskap. Vi finns i alla åldrar och har rätt att välja det språk som skapar delaktighet på våra villkor och passar bäst vid olika situationer och tillfällen. Vi har olika preferenser kring språkval och kommunikation genom teckenspråk, skrivet och talat språk.

I majoritetssamhället beskrivs döva ofta som människor med funktionsnedsättning, men betraktas också som en minoritetsgrupp som använder teckenspråk. Dövhet är det medicinska perspektivet på en förlust av hörsel. Flera döva beskriver sig som “stendöva” medan andra beskriver sig som döva men kan uppfatta ljud med hörseltekniska hjälpmedel. Flertalet döva är det redan från födseln, men människor kan även bli döva senare i livet. Den mediciniska termen dövhet ska inte förväxlas med ordet döv. Anledningen är att det inte alltid står i direkt relation till hur mycket personen hör och använder tal, utan också handlar om identitet. Att vara döv handlar om känslan av tillhörighet i en kulturell och språklig minoritet där teckenspråk är en viktig del av gemenskapen.

Teckenspråk är så mycket mer än bara ett språk!

Visa inlägg

Teckenspråk är ett visuellt gestuellt språk. Det innebär att det uppfattas med synen och känseln medan kroppen, händerna och ansiktsrörelser uttrycker språket. Utmärkande för teckenspråk är också att det är tredimensionellt och nyttjar ett utrymme framför kroppen, ett så kallad teckenrum. Om personen till exempel är arg eller berättar om något skrämmande så uttrycks det med kroppen och mimiken i vilken sinnesstämning man befinner sig eller hur situationen upplevdes.

Visa inlägg