Organisation

Vad är Alma Abrahamssons pris?

Alma Abrahamssons pris delas ut till personer som helhjärtat arbetat inom för-, grund- eller gymnasieutbildning och bidragit till en kvalitativ utbildning på teckenspråk samt stärkt barn och ungas dövidentitet. Priset delas utför första gången vid SDR:s förbundsmöte 2022.

Kriterier för Alma Abrahamssons utmärkelse är att personen:

  • Är eller har varit verksam som lärare och/eller ledare inom för-, grund- eller gymnasieutbildning riktat till döva barn och unga.
  • Gjort betydande och mångåriga insatser för barn och ungas lärande samt den teckenspråkiga miljön i skolverksamheter.
  • Är en språklig förebild inom pedagogik där döva barn och unga stärkt sin dövidentitet.

Förbundet har även följande utmärkelser; Kruthmedaljen, Lars-Åke Wikström’s International Award och Guldtecknet. Utmärkelserna delas ut i samband med förbundets kongresser.

Pristagare av våra utmärkelser

Visa inlägg
Vad är Guldtecknet?

Guldtecknet delas ut till de som gjort mångåriga betydelsefulla insatser inom dövrörelsen i Sverige, samt medverkat till att döva och teckenspråkiga fått kulturellt utbyte och glädje av dessa insatser. Guldtecknet delades ut för första gången vid kongressen 1995.

Kriterier är:

  • Kulturtillgänglighet för döva
  • Insatser i dövföreningsutveckling
  • Positivt synliggörande av teckenspråk och döva
  • Insatser för döva barn och ungdomar
  • Lokalpolitiskt påverkansarbete som förbättrat dövas situation och livskvalitet

Förbundet har även följande utmärkelser; Kruthmedaljen, Lars-Åke Wikström’s International Award och Alma Abrahamssons pris. Utmärkelserna delas ut i samband med förbundets kongresser.

Pristagare av våra utmärkelser

Visa inlägg
Vad är Lars-Åke Wikström´s International Award?

Lars-Åke Wikströms’ International Award delas ut till de som gjort stora betydelsefulla internationella insatser för dövrörelsen. International Awards delades ut för första gången i samband med kongressen 1995 och bytte namn till Lars-Åke Wikströms’ International Award 2009.

Kriterier är:

  • Arbete för teckenspråkets ställning och mänskliga rättigheter för döva
  • Organisationsutveckling
  • Skapat en betydelsefull nationell förebild för döva i världen

Förbundet har även följande utmärkelser; Kruthmedaljen, Guldtecknet och Alma Abrahamssons pris. Utmärkelserna delas ut i samband med förbundets kongresser.

Pristagare av våra utmärkelser

Visa inlägg
Vem var Alma Abrahamsson?


Alma Abrahamsson föddes den 1 oktober 1906 i Göteborg och var dotter till döva föräldrar. Under hennes uppväxttid umgicks hon mycket med döva. Alma tog sin lärarexamen år 1926 och fick direkt efter examen ett arbete som lärare på en förskola för döva på Västra Skansgatan 1B i Göteborg. Alma var verksam som tolk och ordnade kurser, samt aktiviteter för döva i alla åldrar men allra mest var hon mån om döva småbarn på förskolan i 45 långa år. Hennes strävan var att döva skulle få möjlighet till ett rikt kulturliv och att döva skulle få lov att använda teckenspråket som sitt språk.

SDR:s kongress 2017 biföll en motion om en ny utmärkelse i Alma Abrahamssons namn för att visa uppskattning till personer som är verksamma inom olika skolverksamheter och gjort viktiga insatser för teckenspråksmiljön samt stärkt barn och ungas dövidentitet. Priset delades ut för första gången 2022.

Alma Abrahamsson föddes 1906 och var 71 år gammal när hon gick bort 1977.
Hon fick Kruthmedaljen nummer 12 postumt för sina mångåriga och betydelsefulla insatser för döva i Sverige.

Visa inlägg
Vad är Kruthmedaljen?

Kruthmedaljen delas ut till de som gjort stora betydelsefulla insatser för döva i samhället samt gjort tydligt avtryck för svenskt teckenspråk och dövas situation i den svenska samhällsutvecklingen. Kruthmedaljen delades ut för första gången till Lars Kruth i samband med kongressen 1989.

Kriterier är att personen ska ha gjort insatser för:

  • Förstärkning av teckenspråkets ställning
  • Forskning som förbättrar dövas situation och livskvalitet
  • Politiskt påverkansarbete som förbättrat dövas situation och livskvalitet

Förbundet har även följande utmärkelser; Guldtecknet, Lars-Åke Wikström’s International Award och Alma Abrahamssons pris. Utmärkelserna delas ut i samband med förbundets kongresser.

Pristagare av våra utmärkelser

Visa inlägg
Vem var Lars-Åke Wikström?

Lars-Åke Wikström ”LÅW” är ett välkänt namn bland döva i Sverige men också i Europa och världen. Han brann för språkpolitik där hans insatser för teckenspråk och tvåspråkighet öppnade många dörrar och resulterade i flera framgångar.

Hans motto var ”Döva kan” och ”Döva vet bäst om döva”. På 1970-talet initierade han dövmedvetanderörelsen i Sverige, som sedan också spreds i Europa. Han satt i SDR:s styrelse i 25 år, varav 17 år som förbundsordförande. Detta är ett rekord inom SDR. Han har också suttit i WFD:s (Dövas världsförbunds) styrelse i 16 år och varit aktiv i Dövas Nordiska Råds styrelse i 29 år.

LÅW hade en enastående förmåga att engagera åhörare och tala för dövas sak och teckenspråket inför beslutsfattare och politiker. Ingen politiker eller åhörare var oberörd efter ett möte med LÅW. Med anledning av hans betydelsefulla insatser fick han Kruthmedalj nr 24 år 2009. Samma år bytte förbundet namn på vår internationella utmärkelse från International Award till Lars-Åke Wikström’s International Award.

Lars-Åke Wikström föddes år 1943 och gick bort 2018.

Visa inlägg
Vem var Lars Kruth?

Lars Kruth betraktas av många som dövrörelsens ideolog och nestor. Han var en av dövrörelsens främsta företrädare och ett välkänt namn i kampen för teckenspråk. Hans vision har alltid kretsat kring människors obestridliga rätt till teckenspråk. Under åren 1955 till 1967 var Lars Kruth förbundsordförande, därefter axlade han rollen som studiesekreterare och senare förbundssekreterare. År 1983 återvände han till ordförandeposten för fyra år men var senare aktiv i pensionärsrådet.

En av många viktiga bedrifter han gjort var att få till en tolktjänst 1968, dessförinnan var tolkning något som skedde främst ideellt eller av anhöriga. Utbildning, vuxenutbildning, fortbildning och folkbildning låg Lars Kruth varmt om hjärtat, likaså föreningskunskap vilket synliggjordes på bland annat Västanviks folkhögskola. Hans brinnande engagemang grundades i dövas tillgång till demokrati och våra rättigheter.

Lars Kruth fick den första Kruthmedaljen som delades ut 1989 och sedan dess bär förbundets utmärkelse Kruthmedaljen hans namn.

Lars Kruth föddes 1920 och var 98 år gammal när han gick bort 2019.

Tips! Boken En tyst värld full av liv av Lars Kruth finns i vår webbshop.

Visa inlägg
Hur många medlemmar har SDR?

År 2021 hade SDR 3 484 medlemmar genom våra 44 distriktsorganisationer, föreningar och sektioner.

Visa inlägg
Hur många föreningar har SDR?

År 2021 hade SDR 44 distriktsorganisationer, föreningar och sektioner som sammanlagt hade 3 484 medlemmar.

Visa inlägg
Vad kostar det att bli medlem i SDR?

Medlemsavgifterna varierar beroende på vilken förening och vilken medlemsform du väljer. Vi har flera regionala och lokala föreningar runt om i landet. Det finns flera olika medlemsformer att välja mellan beroende på bland annat ålder och om du vill vara individuell medlem eller inkludera din familj i ett så kallat familjemedlemskap. Om du tillhör målgrupperna för Sveriges Dövas Ungdomsförbund eller Sveriges Pensionärsförbund erbjuds du också medlemskap hos dem utan extra kostnad. Välkommen att bli medlem!

Medlemsformer
Bli medlem

Visa inlägg
Vem kan bli medlem i SDR?

Alla som vill och är intresserade kan bli medlemmar hos oss! Som medlem välkomnar vi alla som delar vår vision. Du kan vara döv, hörselskadad eller hörande. Anhörig, vän eller helt enkelt intresserad av dövrörelsen och teckenspråk. Du väljer själv graden av engagemang. För SDR är varje medlem viktig. Bli medlem

Visa inlägg
Har SDR ett 90-konto?

Ja, SDR har ett 90-konto vilket innebär att vi kan garantera att gåvor och bidrag till oss går till vårt viktiga arbete och de ändamål vi beskriver. Insamling

Visa inlägg
Bedriver SDR insamling på gator?

Nej, varken SDR eller någon av våra regionala eller lokala organisationer bedriver insamling på allmänna platser. Det förekommer falska insamlingar i stora städer och mindre orter, från norr till söder, på stormarknaders parkeringsplatser, inne i butiker och på gågator sedan våren 2013. Vi står inte bakom dessa insamlingar! Pengarna ni skänker går INTE till något hem för döva barn eller internationellt center, varken i Sverige eller i något annat land.

Mer information, flygblad för att varna allmänheten och andra tips på vad du kan göra

Visa inlägg
Är teckenspråket internationellt?

Nej. Många tror att teckenspråket är internationellt och blir förvånade när det inte är det. Varje land har sitt eget teckenspråk, som har utvecklats på samma sätt som det talade språket. Det finns till och med dialektala skillnader inom länderna. Men döva från olika länder förstår varandra rätt bra ändå, eftersom teckenspråket är visuellt och till viss del är bildlikt eller avbildande som man brukar säga. Många tecken i olika länders teckenspråk är ganska lika, då handlar det ofta om något som är konkret som till exempel äta, bil och hus.

Det finns dock ett internationellt handalfabet och tecken med influenser från flera nationella teckenspråk. Det används av vissa personer i några specifika situationer när det behövs. Man brukar då prata om internationella tecken eftersom det inte handlar om ett helt språk. Dessa internationella tecken varieras beroende på de sammanhang som det används i, till exempel inom World Federation of the Deaf, Deaflympics och på internationella konferenser för döva och teckenspråkiga.

Visa inlägg
Var firas Dövas Dag?

Dövas Dag firas på olika platser varje år och arrangeras av våra föreningar. Var och när det firas bestäms i samråd mellan föreningarna under SDR:s möten såsom förbundsmöten eller kongresser.

Här har vi firat Dövas Dag genom tiderna

1973 Härnösand – Örebro – Jönköping
1974 Hudiksvall – Stockholm – Norrköping
1975 Skellefteå – Borlänge – Halmstad
1976 Sundsval – Västerås – Ronneby
1977 Piteå – Visby – Skövde
1978 Gävle – Örebro – Helsingborg
1979 Örnsköldsvik – Karlstad – Göteborg
1980 Umeå – Uppsala – Kristianstad
1981 Östersund – Södertälje – Jönköping
1982 Härnösand – Eskilstuna – Växjö
1983 Falun
1984 Skellefteå – Stockholm – Borås
1985 Gävle – Örebro – Kalmar
1986 Örnsköldsvik – Stockholm – Lund
1987 Luleå – Sunne – Malmö
1988 Östersund – Linköping – Trollhättan
1989 Sundsvall – Karlskoga/Stockholm
1990 Örnsköldsvik – Västerås – Jönköping
1991 Umeå – Uppsala – Lund
1992 Härnösand – Falun
1993 Härnösand – Karlstad – Göteborg
1994 Örnsköldsvik – Örebro – Falkenberg
1995 Skellefteå – Eskilstuna – Jönköping
1996 Piteå – Stockholm – Vänersborg
1997 Gävle – Norrköping – Skövde
1998 Härnösand – Stockholm – Ängelholm
1999 Sundsvall – Örebro – Borås
2000 Malmö
2001 Uppsala Trollhättan
2002 Stockholm
2003 Idre
2004 Örebro
2005 Göteborg
2006 Jönköping
2007 Vänersborg
2008 Piteå
2009 Örebro
2010 Jönköping
2011 Malmö
2012 Stockholm
2013 Sundsvall
2014 Hässleholm
2015 Leksand
2016 Göteborg
2017 Jönköping
2018 Stockholm
2019 Visby
2020 Örebro – För första gången genomfördes Dövas Dag digitalt.
2021 Sveriges Dövas Riksförbund arrangerade Dövas Dag digitalt
2022 Uppsala
2023 Malmö
2024 Stockholm
Webbplats: dovasdag.se

Visa inlägg
Internationella dövveckan – vad är det?

World Federation of the Deaf lanserade Internationella Dövveckan (International Week of the Deaf) för första gången i Rom, Italien. Året var 1958 och sedan dess firar döva i världen veckan varje år. Internationella Dövveckan firas sista veckan i september, samma månad som WFD hade sin första världskongress. Under veckan sker flera aktiviteter runt om i världen till exempel demonstrationer, debatter, kampanjer, utställningar och möten. Syftet är att öka medvetenheten om döva och skapa uppmärksamhet om dövas rättigheter. Alla intresserade som anhöriga, vänner, teckenspråkstolkar, myndigheter och organisationer uppmanas att delta och engagera sig.

Visa inlägg