Alma Abrahamssons utmärkelse

Harriet Björneheim – Nummer 2 (2021)

Harriet Björneheim har undervisat och följt flera klasser under sina många år som lärare på Manillaskolan. Många av hennes tidigare elever har en fortsatt fin kontakt med henne, även efter hennes pension. Flera av hennes elever minns att hon såg till att ingen elev kände sig osedd i klassen, men även utanför klassrummet. Vid konflikter och bråk såg hon till att ge dem verktyg för att kunna hantera situationen själv. Harriet Björneheim uppmuntrade eleverna att förstå vikten av tvåspråkighet och gav dem verktyg för att använda båda språken, svenskt teckenspråk och svenska. Detta stärkte eleverna i deras egen dövidentitet. Hennes engagemang och uppmuntran gjorde att många av dem fann sina egna intressen eller inre natur vilket gjort att de fått en god grogrund för att uppnå sina drömmar och mål. 

Efter att rektorn Åsa Hammar utsett Harriet Björneheim till studierektor gjordes, tillsammans med lärarkollegorna, flera framsteg för tvåspråkigheten inom dövskolan. Harriet Björneheims engagemang och viktiga arbete som lärare, studierektor och förebild behöver uppmärksammas.

Visa inlägg
Rita Ingvarsson – Nummer 1 (2021)

Rita Ingvarsson är en viktig föregångare genom sin kamp för att få utbilda sig till förskollärare på 1970-talet. Skolöverstyrelsens ståndpunkt att döva utgjorde en säkerhetsrisk och därför inte kunde arbeta som förskollärare, hamnade på kollisionskurs med Ritas kamp för att döva barn skulle få tillgång till teckenspråk i förskolan med döva förebilder och pedagoger. 

Efter att Skolöverstyrelsen överbevisats utbildade sig Rita Ingvarsson till förskollärare och jobbade på förskolan vid Rålambshovs-vägen. På förskolan på Boktryckarvägen krävde barnens föräldrar en döv lärare i arbetslaget, och Rita Ingvarsson flyttade dit. Hon utbildade sig senare till förstadielärare (specialpedagog) och fick mycket beröm för sitt arbete som hemvägledare där många föräldrar förstod vikten av att välja specialskolan för sina döva barn. Hon har också jobbat många år på Manillaskolan och även inom LärVux innan hon gick i pension. Efter Rita Ingvarssons kamp och resa genom Skolöverstyrelsens nålsöga banades vägen för döva att utbilda sig till lärare och därmed också möjligheten för döva barn att få döva förebilder inom förskola och skola.

Visa inlägg
Mer inom Alma Abrahamssons utmärkelse

Arbetsliv

Hur ringer döva och hörande till varandra?

Döva och personer som kan teckenspråk kan ringa till och kommunicera med varandra genom videosamtal eller bildtelefon, utan teckenspråkstolk eller förmedlare.

I annat fall finns det två förmedlingstjänster i Sverige. Förmedlingssamtal gör det möjligt för döva och hörselskadade personer och personer med dövblindhet eller talsvårigheter att ringa samt ta emot samtal genom förmedlade trepartssamtal i realtid.

Post- och Telestyrelsen, PTS, har uppdraget av regeringen att tillhandahålla tjänster som ger personer med funktionsnedsättning likvärdig tillgång till telefoni som andra grupper i samhället har. Inkluderande telefonitjänster finns inte på den kommersiella marknaden och upphandlas därför av PTS. De medarbetare som förmedlar samtalen följer svensk lag och har tystnadsplikt enligt PTS krav på utförandet av tjänsten.

Vilken förmedlingstjänst som ska användas beror på vilket språk och vilken typ av teknisk utrustning som används av den döva personen.

Texttelefoni förmedlar samtal mellan texttelefon på skriven svenska och talad svenska.

Bildtelefoni används när den döva har en bildtelefon, talar svenskt teckenspråk och ska ha samtal med någon som inte behärskar teckenspråk.

Visa inlägg
Hur ser arbetsmarknaden ut för döva?

Döva finns representerade i de flesta yrkesområden, även inom yrken som kräver akademiska studier. Tidigare har döva haft en låg arbetslöshet jämfört med andra grupper med funktionsvariationer. Men idag är osäkerheten större om hur det ser ut, eftersom aktuell statistik saknas.

Självklart kan det ställa andra krav på omgivningen att ha en döv kollega, framförallt när det gäller kommunikationen. Arbetsförmedlingen kan involveras för stöd till att göra arbetsplatsen tillgänglig, till exempel med hjälpmedel och bildtelefon. Till informationsmöten som rör jobbet, instruktioner för hur arbetet ska utföras, personalmöten och liknande beställs teckenspråkstolk hos regionens tolkcentral.

Att vara ensam döv på en arbetsplats kan bli tråkigt, om de naturliga samtalen kollegor emellan saknas och om inte alla kan vara delaktiga under kafferaster eller i korridorsnacken. Men om flera på arbetsplatsen kan teckenspråk blir tillvaron mycket roligare och att erbjuda hörande arbetskamrater teckenspråkskurser på arbetstid är ett bra sätt att skapa gemenskap och bra attityder.

Visa inlägg
Teckenspråkstolk på arbetsplatsen – hur?

Döva har rätt till tolk på arbetsplatsen vid exempelvis vid information som rör jobbet, instruktioner för hur arbetet ska utföras, personalmöten och liknande. Tolk beställs hos regionens tolkcentral.

Vid utbildning genom jobbet eller utförande av arbetsuppgifter, till exempel när en döv anställd ska träffa kunder som inte kan teckenspråk, kan arbetsgivaren ansöka om bidrag från Arbetsförmedlingen för tolkkostnaderna. Kontakta Arbetsförmedlingen för mer information.

Visa inlägg
Döv anställd – hur fungerar det?

Problemet är inte att vi är döva utan att samhället är tänkt för alla de som hör, ser och kan röra sig obehindrat. För oss andra krävs andra lösningar, kunskap och förståelse.

För döva anställda kan olika hjälpmedel komma till användning och vilka som är mest lämpliga beror på arbetsplats, arbetsmiljö och arbetsuppgifter. En av de viktigaste aspekterna är att arbetsplatsen är säker och trygg för den döva. Här behöver exempelvis brandlarmet kompletteras med utrustning som inte enbart baseras på ljud utan också visuella signaler, genom varseblivning. Det innebär att man har lampor som blinkar när brandlarmet sätter igång. Varseblivning kan också användas om det ringer på dörren eller att det ringer i telefonen. Har lokalen ett larm (för att motverka inbrott) kan det också behöva kopplas till blinkers.

Ett annat vanligt hjälpmedel är bildtelefon, så att döva kan ringa ut och få inkommande samtal på teckenspråk. Vid kontakt genom telefon till personer som inte behärskar teckenspråk finns en förmedlingstjänst och på så sätt kan döva ringa till alla. Läs mer på bildtelefoni.net

Om man inte har möjlighet att skaffa bildtelefon så kan man som arbetsgivare tillåta användning av mobiltelefon, eftersom många döva använder sig av videosamtal.

Kontakta Arbetsförmedlingen för mer information om stöd till dig som arbetsgivare och för döva anställda. Ha en dialog med den döva om vad hen önskar, tycker och föredrar.

Att vara ensam döv på en arbetsplats kan bli tråkigt, om de naturliga samtalen kollegor emellan saknas och om inte alla kan vara delaktiga under kafferaster eller i korridorsnacken. Men om flera på arbetsplatsen kan teckenspråk blir tillvaron mycket roligare och att erbjuda hörande arbetskamrater teckenspråkskurser på arbetstid är ett bra sätt att skapa gemenskap och bra attityder. De flesta människor tycker det är roligt att få inblick i och lära sig teckenspråk.

I vår webbshop kan du beställa material om teckenspråk och lära er en del tecken tillsammans.

Visa inlägg
Får döva ta körkort?

Ja, absolut. Redan i slutet på 1940-talet fick de första döva sina körkort. I dag kan döva inneha behörigheterna A, B, BE, C, CE.  Det finns ett flertal döva med yrkesförarkompetens som kör långtradare, grusbilar och andra tunga fordon. För körkort för buss (D, DE) samt taxiförarlegitimation finns det ett medicinskt hörselkrav på att föraren ska kunna höra och kommunicera med passagerarna på fyra meters avstånd.

Internationellt är det väldigt olika gällande döva och körkortsbehörigheter. I några länder kan döva köra buss och taxi medan det i andra länder inte är möjligt att ta körkort överhuvudtaget.

Visa inlägg
Mer inom Arbetsliv

Döva

Hur många barn föds döva?


0,1% (1 promille) av den svenska befolkningen är döva sedan födseln eller tidig barndom, vilket innebär att det finns omkring 10 000 döva människor i Sverige. Varje år föds det ungefär 70 barn i Sverige som konstateras ha dövhet. Antalet är konstant år från år, vilket avfärdar de felaktiga föreställningarna om att antalet döva minskar. Notera att denna statistik utgår från det medicinska begreppet dövhet vilket inte ska förväxlas med ordet döv som beskriver en identitet. Anledningen är att det inte alltid står i direkt relation till hur mycket personen hör och använder tal. Att vara döv handlar om känslan av tillhörighet i en kulturell och språklig minoritet där teckenspråk är en viktig del av gemenskapen.

Visa inlägg
Hur uppfattar döva ljud?


Döva uppfattar och upplever ljud på olika sätt. Många döva upplever ljud genom vibrationer eller varierande lufttryck. Andra uppfattar vissa ljud med hörseltekniska hjälpmedel medan flera döva beskriver sig själva som stendöva. Med syn eller känsla kan döva märka när det förväntas eller förekommer ljud i miljön, till exempel att någon nyser, musik i disco, ett fallande föremål eller en bil som kommer.

Visa inlägg
Hur upplever döva sång, musik och dans?


Döva uppfattar och upplever sång, musik och dans på olika sätt. Det finns flera döva som älskar musik och att dansa. Vi kanske inte hör musiken, men känner vibrationerna i stället. Många tycker också om att sjunga på teckenspråk, där befintliga låtar översatts till teckenspråk eller gestaltas som i till exempel Melodifestivalen. Det finns professionella döva musiker, dansare, översättare och gestaltare.

Visa inlägg
Hur uppstod Dövas Dag?

Till kongressen i Borlänge 1938 kom en motion från Ebbe Bergh, Svenske i Malmö, om en De dövstummas dag då det skulle samlas in pengar till döva t.ex. genom försäljning av nålar eller märken – ungefär som majblommor. Det skulle ske den söndagen då man i kyrkan talar om hur Jesus botade en dövstum (13:e söndagen efter pingst). Kongressen hänsköt frågan till styrelsen för utredning och sedan hände ingenting.

Vid den nordiska kongressen i Stockholm 1947 togs frågan om Dövas Dag upp av norrmannen Wilhelm Schröder. Han tänkte sig att det skulle vara en dag då döva träffades och upplevde samhörighet och samtidigt en dag då man visade hur dövas isolering kan brytas. Det skulle vara en dag som firades internationellt, och tidpunkten skulle vara sista söndagen i augusti. Flera var tveksamma till förslaget och Schröder tog därför tillbaka det.

Vid världskongressen i Zagreb 1955 diskuterades ett förslag om Dövas Dag, och vid den internationella studiekonferensen i Rom 1957 beslutades att Dövas Dag skulle firas den sista söndagen i september, eftersom den första världskongressen ägde rum i Rom i september 1951. Syftet var att informera om dövas levnadsvillkor och “att göra de problem döva brottas med mer allmänt kända”.

1958 började Dövas Dag firas i Sverige och över hela världen. I Sverige ville SDR i samband med detta skapa De dövas kulturfond, som skulle ge pengar till kulturell verksamhet. Ett upprop undertecknat av bl.a. Skolöverstyrelsen och Arbetsmarknadsstyrelsen sändes ut, men fick inget större genomslag. Däremot började dövföreningarna landet runt att fira Dövas Dag, först var och en för sig.

År 1969 ägde ett speciellt Dövas Dag-firande rum. SDR ordnade den 6-7 september ett riksomfattande informations- och demonstrationsmöte i Stockholm: Dövas Dag och Dövas riksdag. Drygt tvåtusen döva från hela landet deltog.

1973 började förbundet organisera regionalt Dövas Dag-firande, på tre platser i landet: en ort i Svealand, en i Götaland och en i Norrland. Flera hundra personer kom till varje ställe. 1977 skulle Svealands döva fira Dövas Dag i Visby, SDR hyrde båt av Ånedinlinjen, och cirka 300 personer åkte med “döv båt” till Gotland.

Dövas Dag-firandet har brukat bestå av diskussion och information kring någon viktig dövfråga, många kulturinslag, mat och festlig samvaro. År 1976 uppträdde t.ex. på de tre platserna samtidigt 33 teckenspråkskörer, teatergrupper eller folkdanslag.

Ungefär 1980 övertog dövföreningarna i respektive region ansvaret, och de väljer själva ämnen. Vid Dövas Dag i Lund 1991 diskuterades t.ex. hur dövprästerna ska teckna (de har brukat teckna och tala samtidigt).

Visa inlägg
Vad är Dövas Dag?

I Sverige firar vi Dövas Dag den tredje helgen i september varje år. Den arrangeras på olika platser runt om i landet. Var det firas och vem som är värd bestäms i samråd mellan SDR:s föreningar. Utöver konferenser, workshops och utställning är Dövas Dag en viktig samlingsplats för döva och andra teckenspråkiga i Sverige.

Visa inlägg
Mer inom Döva

Guldtecknet

Lennart Andersson – Nummer 29 (2021)

Lennart Andersson är utbildad lingvist och vid sidan om lingvistik växte ett stort intresse för dövas historia fram. Dövas historia i Europa och kampen för teckenspråk sägs ha sin vagga i Paris. Detta kommer fram i hans viktiga forskning om dövas utveckling och har resulterat i bland annat två utgivna böcker om ”Teckenspråkets guldålder” (2014 och 2017) där vi får kunskap om dövas historia under 1700- och 1800-talen. Arbetet har kretsat kring ideologiska förändringar, människors kamp för ett språk och hur detta påverkade organisationer och dövas utbildning. Under hans uppskattade föreläsningar inredde han ofta rummet med bilder och använde väggarna för att vägleda åskådarna genom en tidsresa och historiska händelser.

Lennart Andersson har även ingått i arbetet för att den svenska regeringen ska tillsätta en utredning om det hundraåriga förtryck som döva upplevt, med en offentlig upprättelse för döva som mål. Hans engagemang, kunskap och mångåriga forskning om den oralistiska ideologin och dess allvarliga konsekvenser för döva har varit en stor tillgång i SDR:s arbete.

Visa inlägg
Debbie Z. Rennie – Nummer 28 (2021)

Debbie Z. Rennie gick på Western Pennsylvania School for the Deaf i Pittsburgh i USA och flyttade till Sverige 1991. Hon hade redan då flera års uppträdanden i USA bakom sig. Under hennes över 30 år i Sverige har hon i sitt arbete inom teater och konst alltid utgått från dövas och teckenspråkets villkor utan att göra kompromisser. När läroplanen för teckenspråk från och med 2011 även inkluderar teckenspråkspoesi var det Debbie Z. Rennie som hade möten med Skolverket. Förutom att hon själv otaliga gånger uppträtt som skådespelare har hon även regisserat teaterföreställningar, däribland ”Här kommer Pippi Långstrump!” samt ”Romeo och Julia på Gullbacken”.

Genom sin ledarstil – empowerment – och otroliga förmåga till både kroppsliga och språkliga uttryck har Debbie Z. Rennie inspirerat många döva barn och ungdomar att utforska olika konstformer genom teckenspråk. Hennes rika och inspirationsfulla kunskap i teckenspråks- och teaterkonst lämnar ingen oberörd.

Visa inlägg
Bengt-Åke Malmberg – Nummer 27 (2021)

Bengt-Åke Malmberg har ett stort hjärta för föreningslivet och har fina kontakter med väldigt många döva i alla åldrar. Som en lokal profil i Halland och Småland har han med sin lyhördhet och sitt engagemang bidragit till en betydelsefull fritid för många döva. Bland fritidsaktiviteterna finns bland annat fiske och minigolf. Sommarstugan Tallvik hade en särskild plats i hans hjärta. Han har också haft ett stort engagemang i föreningarnas fritidsanläggningar och deras historia.

Bengt-Åke Malmberg var också under en stor del av 1980-talet mycket aktiv i frågor kring döva barns rätt till förskola på teckenspråk. Han har under många år på 1980- och 90-talen suttit i SDR:s förbundsstyrelse och var också representant i SDR:s förskolekommitté där hans insatser resulterade i positiva effekter och hade stor politisk påverkan. Hans värdefulla insatser har medfört positiva följder för döva barn i förskolan och dövas fritid.

Visa inlägg
Irene Carlsson – Nummer 26 (2021)

Teckenspråksläraren Irene Carlsson har fångat upp många hörselskadade och döva elever i integrerade skolor. Hon är ett ypperligt exempel på hur en teckenspråkslärare kan utgöra en bro till den döva gemenskapen. En stor andel av hennes elever valde senare en skolgång i dövskolan eller gymnasiet i Örebro. Idag är de självständiga, starka och aktiva individer i dövvärlden. Hon har även undervisat föräldrar till döva barn i teckenspråk och hörande gymnasieelever som valt teckenspråk som språkval.

Genom att söka upp, hälsa på och ta med ensamma döva till dövföreningen har Irene Carlsson brutit isolering och utanförskap för många döva. Hon besökte regelbundet döva äldre på äldreboenden för att göra dem sällskap, något hon gjorde redan från barnsben tillsammans med sina föräldrar. Vidare har hon också följt med döva till olika myndigheter som ett stöd under mötena. Irene Carlsson är en kvinna med ett stort och varmt hjärta som i sin egen omgivning, i Nässjöorten och ute i ”mörka” Småland, har gjort stora och betydelsefulla insatser för döva barn, unga och äldre.

Visa inlägg
Per-Thomas Örlegård – Nummer 25 (2017)

Per-Thomas ”PTÖ” Örlegård var en välkänd och engagerad profil inom dövrörelsen. Han brann för frågor om dövas kultur, historia, föreningsliv, tillgänglighet och sport. PTÖ var en av de tidiga eldsjälarna i Sveriges Dövhistoriska Sällskap, SDHS, då han ingick i interimsstyrelsen och deltog i planeringen av det första dövhistoriska seminariet i oktober 1993. 1997 valdes han till Malmö dövhistorieföreningen Rapphönans första ordförande. Som en stor profil inom dövidrotten fick han år 2006 Svenska Dövidrottsförbundets förtjänsttecken i guld och hederspris för sina insatser i IK Scania och för herrarnas fotbollslandslag.

Genom företaget Döviana investerade PTÖ tid och resurser för stora nationella arrangemang som Dövexpo och främjade flera produktioner och böcker för och av döva. Han avled den 12 september 2016. Per-Thomas Örlegård hade ett genuint engagemang för dövas kultur och dövas historia samt de arrangemang och projekt han var involverad i.

Visa inlägg
Mer inom Guldtecknet

Kruthmedaljen

Anna-Britta Larsson – Nummer 34 (2021)

När Dövas TV bildades 1978 var Anna-Britta Larsson en av de första som anställdes. Då fanns inga barn- eller nyhetsprogram på svenskt teckenspråk. VHS-kassetter med bland annat ”Videojournalen” kopierades och skickades ut till förbundets medlemmar. Redan från start var kampen för dövas rätt till program på sitt första språk det centrala. Inför folkomröstningen om kärnkraft 1980 gjordes ett program om kärnkraft på teckenspråk. När Dövas TV fick statligt anslag för att bygga ut videoverksamheten gjordes satsningar på sagor och program för döva barn. Det ledde till flera succéer såsom ”Emma och Bobbo” 1986 och ”Julexpressen” 1989. När SVT Teckenspråk tog över Dövas TV år 2000 och därefter stod för produktionerna var Anna-Britta Larsson projektledare för framgångsrika ”Teckenlådan” med cirka 400 avsnitt under tolv års tid. 

Dövas tillgång till tv-program på teckenspråk hade inte varit möjligt utan Anna-Britta Larssons påverkansarbete med betoning på yngre generationer döva och deras rätt till barnprogram på svenskt teckenspråk. 

Visa inlägg
Päivi Fredäng – Nummer 33 (2021)

Päivi Fredäng är född i Finland och har döva föräldrar. Hon flyttade till Sverige i mitten av 1970-talet och arbetade som socialkonsulent för döva i Dalarna. Som projektanställd på SDR producerade hon tillsammans med Helena Fremnell och Anne-Maj Magnström den mycket uppskattade handboken ”För samverkans skull – en handbok för samarbete mellan döv-föreningar, kommuner och landsting” (2002). 

Päivi Fredäng tog därefter en doktorsexamen i sociologi och satsade på forskning i dövhistoria. Hennes doktorsavhandling heter ”Teckenspråkiga döva: Identitetsförändringar i det svenska dövsamhället” (2003). Hon stod även för de senare publikationerna ”Dövas liv med teckenspråk” (2006), ”Teckenspråkighetens kulturella former” (2007) och ”Igår dövstum skomakare och idag teckenspråkig webbdesigner” (2012). Päivi Fredäng har nu gått i pension från en tjänst som universitetslektor på Örebro universitet. Hennes värdefulla arbete har bidragit till en ökad förståelse för döva, dövas identitet, döva som en språklig och kulturell grupp samt dess utveckling utifrån ett historiskt perspektiv. 

Visa inlägg
Tord Lind – Nummer 32 (2021)

Skåningen Tord Lind kom i kontakt med teckenspråk först på Blockhusudden och kände sig accepterad. Efter universitetsstudier i statsvetenskap, juridik och pedagogik blev han enhetschef på Statens institut för handikappfrågor i skolan, SIH Läromedel. Under hans ledning genomgick läromedel med döva som målgrupp en banbrytande period. Från obefintligt undervisningsmaterial om teckenspråk och döva under 1980-talet tog flera viktiga skolundervisningsmaterial form under 1990-talet. Ett flertal böcker om dövas historia, teckenspråk och dövas tvåspråkighet producerades för att användas i skolundervisningen med ”Örebroskolan”, ”Formlära” och ”Nästan allt om döva” som några exempel. 

Tord Lind är också känd som en mångårig föreningsaktiv i Örebro, intressepolitisk chef och senare kanslichef på SDR. Att flera generationer döva har fått tillgång till skolmaterial om dövas historia, dövas kulturella identitet och teckenspråk som sitt modersmål sedan 90-talet är till stor del Tord Linds förtjänst.

Visa inlägg
Sven-Erik Malmström – Nummer 31 (2017)

Sven-Erik Malmström är legitimerad psykolog och har i sin yrkesroll kämpat för rätt psykiatrisk vård för döva och betonat vikten av kunskap i både teckenspråk och dövkultur för att ge rätt behandling. För att ge döva runt om i landet samtalsterapi på dövas villkor har han gjort många resor som ambulerande psykolog. Ett projekt  som han arbetat med handlade om den rättspsykriatiska vården för teckenspråkiga döva. I hans studier synliggjordes fall som visade allvarliga brister i svensk rättssäkerhet för döva i exempelvis polisförhör och rättegångar när dövkompetens och teckenspråkstolkning saknas eller brister. Han har också gjort viktiga insatser i ett projekt om döva äldres situation i Sverige. Sven-Erik Malmström är också en av dem som introducerade begreppet språklig deprivation bland döva i Sverige för att uppmärksamma konsekvenserna av att få teckenspråk sent i livet.

Visa inlägg
Gunilla Preisler – Nummer 30 (2017)

Gunilla Preisler är professor emerita i psykologi och påbörjade sin akademiska bana 1964. Hon disputerade 1983 och har bedrivit flera viktiga forskningsstudier om döva barns kommunikations- och språkutveckling. I hennes studier är barns språk, lek och sociala samspel i centrum. I avhandlingen ”Deaf children in communication” gjordes videoinspelningar och samspelsanalyser på mikronivå. I studien deltog en barngrupp, där hälften fått teckenspråket tidigt och andra hälften fått teckenspråket först när tal- och hörselträning ansågs hade misslyckats. Studien visade att barn som fick möjligheten att utvecklas utifrån sina (intakta) förutsättningar fick en positiv kommunikations- och språkutveckling. Barnens möjligheter att leka och ingå i ett socialt samspel med andra påverkades positivt. Så sent som 2011 var Gunilla Preisler engagerad i en psykosocial studie om unga med cochlea implantat och tvåspråkighet.

Visa inlägg
Mer inom Kruthmedaljen

Lars-Åke Wikström International Award

Colin Allen AM – Nummer 10 (2021)

Colin Allen AM kommer från en döv familj och är född i Sydney, Australien. Han var verksam i det australiska dövsamhället under ett flertal år innan hans engagemang ledde honom in på den internationella banan. Mellan 2000 och 2007 arbetade Colin Allen AM med flera internationella projekt som sträckte sig över världen, från Balkanländerna och Turkiet till Kambodja. I en global utbildningssatsning 2007 till 2009 om dövas mänskliga rättigheter genomfördes även regionala kartläggningsprojekt om dövas situation i bland annat Östeuropa, Asien, Sydamerika, Centralamerika, Afrika och arabvärlden. 

Colin Allen AM valdes 2003 in i WFD:s styrelse och satt där totalt 16 år, från 2011 fram till 2019 som ordförande. 2018 tillkännagav FN att den 23 september ska firas som den internationella teckenspråksdagen (International Day of Sign Languages). Tack vare Colin Allen AM och hans ledarskap, engagemang och ideella insatser har den internationella medvetenheten ökat om vikten av teckenspråk för att fullt ut förverkliga dövas mänskliga och språkliga rättigheter.

Visa inlägg
Markku Jokinen – Nummer 9 (2017)

Markku Jokinen från Finland är en välkänd profil i dövas internationella sammanhang. Utöver pedagogik fann han också ett stort intresse för dövas historia, kultur och lingvistik. Många förknippar Markku med hans stora internationella arbete. Med sina utmärkta ledaregenskaper är det inte förvånande att han varit ordförande i World Federation of the Deaf, WFD, 2003-2011, vice ordförande i European Union of the Deaf, EUD, 1998-2003 där han även senare från 2013 är ordförande. När han avgick som ordförande i WFD fick han titeln som hedersordförande, tillsammans med Yerker Andersson och Liisa Kauppinen. Med passion för arbetet med implementeringen av FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning har han gjort mycket stora och betydelsefulla insatser för döva. Dr. Markku Jokinen har också gjort stora insatser som inneburit viktiga framsteg för teckenspråk på alla nivåer i nordiska, europeiska och internationella kontexter.

Visa inlägg
Knud Søndergaard – Nummer 8 (2013)

Knud Søndergaard började sin internationella karriär 1971 som ordförande i DNRs sportsektion, och fortsatte inom dövsport på nordisk nivå och för internationell handikappidrott fram till 2011. Under många år var Knud generalsekreterare för CISS, namnbytt till Deaflympics, ledamot i Dövas Nordiska Råd och i en nordisk stiftelse för döva med flerhandikapp, haft olika uppdrag för European Union of the Deaf (EUD), de sista 14 åren som ordförande. Han har också varit verksam i European Disability Forum (EDF), och i World Federation of the Deaf, WFD sedan 1987. Knud har haft stor betydelse för att hålla alla organisationer i gott organisatoriskt och ekonomiskt skick. Knud Søndergaards betydelsefulla insatser har avsevärt bidragit till att döva har kunnat hävda sina rättighetsfrågor på internationell nivå.

Visa inlägg
Asger Bergmann – Nummer 7 (2013)

Asger Bergmann från Danmark har varit och är en betydelsefull person för arbete med utbildningsfrågor, teckenspråksfrågor och inte minst teckenspråkstolkutbildning på internationell nivå. Asger har i flera decennier varit aktiv i Dövas Nordiska Råd, DNR, i European Union of the Deaf, EUD, samt i World Federation of the Deaf, WFD. Asger Bergmann har initierat teckenspråksutbildning i flera biståndsländer, t.ex. Uganda, Filippinerna och Ghana. Han har deltagit inom EU, bland annat på 1990-talet i projektet Sign Language in Europe, som genom en resolution till EU-parlamentet ville få erkännande av de nationella teckenspråken i EU. Asger har genom sina internationella förtroendeuppdrag spridit teckenspråkets budskap i hela Europa på ett mycket positivt sätt.

Visa inlägg
Kerstin Kjellberg – Nummer 6 (2009)

Kerstin Kjellberg föddes i Skåne 1942. En dag i början på 1980-talet vaknade Kerstin och var totalt döv, all hörsel hade försvunnit. Genom dåvarande SDR-Kontakt fick Kerstin Kjellberg information om teckenspråkskurser på Västanviks Folkhögskola. Det blev början till ett nytt liv för Kerstin.

Kerstin Kjellberg anställdes på SDR och har under sina 23 år utvecklat biståndsverksamheten till vad den är idag. Det som i Sverige anses självklart är inte lika självklart för döva i andra länder. SDR har genom sina projekt gjort insatser så att döva i u-länderna fått möjlighet att kämpa för teckenspråket och mänskliga rättigheter. Många andra biståndsgivare har tagit efter den modell SDR arbetat efter, nämligen att stärka dövorganisationen och teckenspråket parallellt. SDR har också sett till att döva kvinnor fått extra stöd genom en fungerande kvinnogrupp/vinge i alla dövorganisationer. SDR var också först i världen med att driva teckenspråkiga rehabiliteringsprogram på bynivå, genom projekt i Nepal.

Händelser att glädjas över är att kvinnovingen i Gambia öppnat en teckenspråkig förskola för döva barn och att teckenspråket har blivit erkänt i Nicaragua, Thailand, Kenya och Sydafrika. Det är med stor glädje SDR tilldelar Kerstin Kjellberg International Award nr 6 för hennes mångåriga arbete med mänskliga rättigheter för döva i utvecklingsländer.

Visa inlägg
Mer inom Lars-Åke Wikström International Award

Organisation

Vad är Alma Abrahamssons pris?

Alma Abrahamssons pris delas ut till personer som helhjärtat arbetat inom för-, grund- eller gymnasieutbildning och bidragit till en kvalitativ utbildning på teckenspråk samt stärkt barn och ungas dövidentitet. Priset delas utför första gången vid SDR:s förbundsmöte 2022.

Kriterier för Alma Abrahamssons utmärkelse är att personen:

  • Är eller har varit verksam som lärare och/eller ledare inom för-, grund- eller gymnasieutbildning riktat till döva barn och unga.
  • Gjort betydande och mångåriga insatser för barn och ungas lärande samt den teckenspråkiga miljön i skolverksamheter.
  • Är en språklig förebild inom pedagogik där döva barn och unga stärkt sin dövidentitet.

Förbundet har även följande utmärkelser; Kruthmedaljen, Lars-Åke Wikström’s International Award och Guldtecknet. Utmärkelserna delas ut i samband med förbundets kongresser.

Pristagare av våra utmärkelser

Visa inlägg
Vad är Guldtecknet?

Guldtecknet delas ut till de som gjort mångåriga betydelsefulla insatser inom dövrörelsen i Sverige, samt medverkat till att döva och teckenspråkiga fått kulturellt utbyte och glädje av dessa insatser. Guldtecknet delades ut för första gången vid kongressen 1995.

Kriterier är:

  • Kulturtillgänglighet för döva
  • Insatser i dövföreningsutveckling
  • Positivt synliggörande av teckenspråk och döva
  • Insatser för döva barn och ungdomar
  • Lokalpolitiskt påverkansarbete som förbättrat dövas situation och livskvalitet

Förbundet har även följande utmärkelser; Kruthmedaljen, Lars-Åke Wikström’s International Award och Alma Abrahamssons pris. Utmärkelserna delas ut i samband med förbundets kongresser.

Pristagare av våra utmärkelser

Visa inlägg
Vad är Lars-Åke Wikström´s International Award?

Lars-Åke Wikströms’ International Award delas ut till de som gjort stora betydelsefulla internationella insatser för dövrörelsen. International Awards delades ut för första gången i samband med kongressen 1995 och bytte namn till Lars-Åke Wikströms’ International Award 2009.

Kriterier är:

  • Arbete för teckenspråkets ställning och mänskliga rättigheter för döva
  • Organisationsutveckling
  • Skapat en betydelsefull nationell förebild för döva i världen

Förbundet har även följande utmärkelser; Kruthmedaljen, Guldtecknet och Alma Abrahamssons pris. Utmärkelserna delas ut i samband med förbundets kongresser.

Pristagare av våra utmärkelser

Visa inlägg
Vem var Alma Abrahamsson?


Alma Abrahamsson föddes den 1 oktober 1906 i Göteborg och var dotter till döva föräldrar. Under hennes uppväxttid umgicks hon mycket med döva. Alma tog sin lärarexamen år 1926 och fick direkt efter examen ett arbete som lärare på en förskola för döva på Västra Skansgatan 1B i Göteborg. Alma var verksam som tolk och ordnade kurser, samt aktiviteter för döva i alla åldrar men allra mest var hon mån om döva småbarn på förskolan i 45 långa år. Hennes strävan var att döva skulle få möjlighet till ett rikt kulturliv och att döva skulle få lov att använda teckenspråket som sitt språk.

SDR:s kongress 2017 biföll en motion om en ny utmärkelse i Alma Abrahamssons namn för att visa uppskattning till personer som är verksamma inom olika skolverksamheter och gjort viktiga insatser för teckenspråksmiljön samt stärkt barn och ungas dövidentitet. Priset delades ut för första gången 2022.

Alma Abrahamsson föddes 1907 och var 71 år gammal när hon gick bort 1977.
Hon fick Kruthmedaljen nummer 12 postumt för sina mångåriga och betydelsefulla insatser för döva i Sverige.

Visa inlägg
Vad är Kruthmedaljen?

Kruthmedaljen delas ut till de som gjort stora betydelsefulla insatser för döva i samhället samt gjort tydligt avtryck för svenskt teckenspråk och dövas situation i den svenska samhällsutvecklingen. Kruthmedaljen delades ut för första gången till Lars Kruth i samband med kongressen 1989.

Kriterier är att personen ska ha gjort insatser för:

  • Förstärkning av teckenspråkets ställning
  • Forskning som förbättrar dövas situation och livskvalitet
  • Politiskt påverkansarbete som förbättrat dövas situation och livskvalitet

Förbundet har även följande utmärkelser; Guldtecknet, Lars-Åke Wikström’s International Award och Alma Abrahamssons pris. Utmärkelserna delas ut i samband med förbundets kongresser.

Pristagare av våra utmärkelser

Visa inlägg
Mer inom Organisation

Rättigheter

När blev teckenspråk erkänt i Sverige?

Svenskt teckenspråk blev officiellt erkänt 1981, då Riksdagen erkände dövas rätt till teckenspråk som modersmål, vilket innebär att i undervisningen i dövskolorna använder man teckenspråk som första språk. I läroplanen står det att barnen har rätt till tvåspråkighet och att teckenspråk är deras första språk som används i undervisningen.

Riksdagens beslut enligt proposition 1980/81:100 (bilaga 12) – ”Integrationsutredningen framhåller att de barndomsdöva för att fungera sinsemellan och ute i samhället måste vara tvåspråkiga. Tvåspråkighet för deras del innebär enligt utredningen att de dels måste behärska sitt visuella/manuella teckenspråk, dels det språk som samhället omger dem med, svenskan”.

Visa inlägg
Finns döva och teckenspråk med i FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning?

Ja, konventionen lyfter döva och rätten till teckenspråk i flera artiklar bland annat i artikel 9, 21, 24 och 30.

Dessa artiklar följer:
Artikel 9. Tillgänglighet

  • 9.2.e) erbjuda former av assistans och annan personlig service, däribland ledsagare, lektörer och yrkesverksamma teckenspråkstolkar, för att underlätta tillgänglighet till byggnader och andra anläggningar som är öppna för allmänheten,
  • 9.2.f) främja andra ändamålsenliga former av hjälp och stöd till personer med funktionsnedsättning för att säkerställa deras tillgång till information,

Artikel 21. Yttrandefrihet och åsiktsfrihet samt tillgång till information

  • 21.b) godta och underlätta användning i offentliga sammanhang av teckenspråk, punktskrift, förstorande och alternativ kommunikation och alla andra tillgängliga medel, former och format för kommunikation som personer med funktionsnedsättning själva valt,
  • 21.e) erkänna och främja användning av teckenspråk.Artikel 24 Utbildning:
    • 24.3.b) underlätta inlärning av teckenspråk och främja dövsamhällets språkliga identitet, samt
    • 24.3.c) säkerställa att utbildning av personer, särskilt av barn, med synskada eller dövblindhet eller som är döva eller hörselskadade, ges på de mest ändamålsenliga språken, formerna och medlen för kommunikation för den enskilde och i miljöer som maximerar kunskapsrelaterad och social utveckling.
    • 24.4. För att säkerställa förverkligandet av denna rättighet ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att anställa lärare, även lärare med funktionsnedsättning, som är kunniga i teckenspråk och/eller punktskrift, och för att utbilda yrkeskunniga personer och personal som är verksamma på alla utbildningsnivåer… Denna utbildning ska omfatta kunskap om funktionshinder och användning av lämpliga förstorande och alternativa former, medel och format för kommunikation, utbildningstekniker och material för att stödja personer med funktionsnedsättning.

Artikel 30. Deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott.

  • 30.4. Personer med funktionsnedsättning ska ha rätt på lika villkor som andra till erkännande av och stöd för sin särskilda kulturella och språkliga identitet, däribland teckenspråk och dövas kultur.

Läs konventionen i sin helhet hos regeringen

Visa inlägg
Finns teckenspråk med i Språklagen?

Ja, det svenska teckenspråket finns med i Språklagen (2009:600) som trädde i kraft den 1 juli 2009. Lagen innebär ett starkare skydd för språket och reglerar att det allmänna har ett särskilt ansvar att skydda och främja teckenspråket samt göra det möjligt att lära sig, utveckla och använda teckenspråk (§ 9 och 14.2).

Utdrag från lagen:
9 §   Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket.

14 §   Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Därutöver ska
1. den som tillhör en nationell minoritet ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket, och
2. den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket. Den som har ett annat modersmål än de språk som anges i första stycket ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål.

15 §   Det allmänna ansvarar för att den enskilde ges tillgång till språk enligt 14 §.

Lagen i sin helhet på Riksdagens webbplats

Visa inlägg
Hur länge har svenskt teckenspråk funnits?

Vi vet inte hur länge det svenska teckenspråket har existerat men teckenspråk har använts så länge det funnits döva. När de svenska dövskolorna bildades under 1800-talet och etablerade sin verksamhet för döva samlades flera i en och samma miljö. Utifrån det utvecklades det gemensamma språket – det svenska teckenspråket. Trots detta var inte teckenspråk tillåtet i undervisningen utan eleverna tecknade sinsemellan på raster och fritiden. Dövundervisningen skedde enligt den orala metoden som gick ut på att lära döva att höra och tala – deras kunskapsutveckling var inte lika viktigt.

Forskning om svenskt teckenspråk har pågått på lingvistiska institutet på Stockholms universitet sedan 1972. Verksamheten påbörjades av professor emerita Brita Bergman och forskningen har haft en stor betydelse för det svenska teckenspråkets ställning.

Den 14 maj 1981 är en viktig historisk milstolpe för dövundervisningen i Sverige. Då erkände riksdagen svenskt teckenspråk så att döva skulle få undervisning på svenskt teckenspråk. Sverige var det första landet i världen med ett sådant beslut, vilket har stärkt andra länder i deras arbete för dövas rättigheter. 2009 fick svenskt teckenspråk en starkare status genom Språklagen som jämställer svenskt teckenspråk med nationella minoritetsspråk.

Visa inlägg
Internationella dövveckan – vad är det?

World Federation of the Deaf lanserade Internationella Dövveckan (International Week of the Deaf) för första gången i Rom, Italien. Året var 1958 och sedan dess firar döva i världen veckan varje år. Internationella Dövveckan firas sista veckan i september, samma månad som WFD hade sin första världskongress. Under veckan sker flera aktiviteter runt om i världen till exempel demonstrationer, debatter, kampanjer, utställningar och möten. Syftet är att öka medvetenheten om döva och skapa uppmärksamhet om dövas rättigheter. Alla intresserade som anhöriga, vänner, teckenspråkstolkar, myndigheter och organisationer uppmanas att delta och engagera sig.

Visa inlägg
Mer inom Rättigheter

Skola och utbildning

När blev teckenspråk erkänt i Sverige?

Svenskt teckenspråk blev officiellt erkänt 1981, då Riksdagen erkände dövas rätt till teckenspråk som modersmål, vilket innebär att i undervisningen i dövskolorna använder man teckenspråk som första språk. I läroplanen står det att barnen har rätt till tvåspråkighet och att teckenspråk är deras första språk som används i undervisningen.

Riksdagens beslut enligt proposition 1980/81:100 (bilaga 12) – ”Integrationsutredningen framhåller att de barndomsdöva för att fungera sinsemellan och ute i samhället måste vara tvåspråkiga. Tvåspråkighet för deras del innebär enligt utredningen att de dels måste behärska sitt visuella/manuella teckenspråk, dels det språk som samhället omger dem med, svenskan”.

Visa inlägg
Teckenspråkets dag – vad är det?

Riksdagen tog ett historiskt beslut den 14 maj 1981, då man officiellt erkände dövas rätt till teckenspråk som modersmål. Beslutet innebar att undervisningen i dövskolorna skulle använda teckenspråk som första språk. Principiellt var teckenspråk förbjudet för döva i skolan fram till detta beslut. Därför firas Teckenspråkets dag den 14 maj varje år i olika städer i Sverige. Sverige var det första land i världen som officiellt erkände teckenspråket som språk. Vi blev därmed en förebild för många andra länder, som i efterhand fått teckenspråket legaliserat i olika former.

Visa inlägg
Var kan man utbilda sig till teckenspråkstolk?

Utbildning till teckenspråks- och dövblindtolk erbjuds som yrkesutbildning och akademiskt kandidatprogram. Yrkesutbildningen som erbjuds på ett antal folkhögskolorna är mellan tre till fyra år.  SDR är huvudman över en av folkhögskolorna: Västanviks folkhögskola. Skolan erbjuder en teckenspråkig miljö där alla använder teckenspråk. Stockholms universitet erbjuder ett kandidatprogram i teckenspråk och tolkning med 180 hp.

Mer information
Västanviks folkhögskola

Myndigheten för yrkeshögskolan

Tolk- och översättarinstitutet, Stockholms universitet

 

Visa inlägg
Har föräldrar till döva barn rätt till teckenspråksutbildning?

Ja. Föräldrar som vill lära sig svenskt teckenspråk för att kunna kommunicera med och stötta sitt barns utveckling har möjlighet att gå teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF). Först skall man ha gått regionens introduktionskurs i teckenspråk eller ha motsvarande grundläggande kunskaper i teckenspråk. TUFF-utbildningen är kostnadsfri förutom maten och ersättning för förlorad arbetsinkomst kan fås. TUFF finns i olika former, exempelvis kvällskurs, helgkurs och lägervecka för hela familjen.

Sammanlagt beviljas 240 timmars utbildning och man har lagstadgad rätt att ta ledigt från sitt arbete. Dessutom får man CSN-bidrag för utbildningen.

För mer information – kontakta din region.

Visa inlägg
Vilka skolor för döva finns det i Sverige?

Statliga specialskolor för döva och hörselskadade som drivs av Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM:

  • Birgittaskolan i Örebro
  • Kristinaskolan i Härnösand
  • Manillaskolan i Stockholm
  • Vänerskolan i Vänersborg
  • Åsbackaskolan i Gnesta
  • Östervångsskolan i Lund

Kommunal skola
Kannebäcksskolan i Göteborg

Det finns även flera kommunala skolor som erbjuder hörselklasser för hörselskadade elever.

Gymnasieskola
I Örebro finns Sveriges enda riksgymnasium för döva elever som använder teckenspråk som undervisningsspråk och hörselskadade elever som använder hörselteknik i undervisningen.

Visa inlägg
Mer inom Skola och utbildning

Sociala frågor

Signalhund till döva?

Det förekommer att döva använder signalhund i sin vardag, men det är inte vanligt i en större utsträckning. Signalhunden är specialtränad och har till uppgift att bland annat markera och påvisa ljud, såsom i hemmet eller i offentliga miljöer. Det kan handla om att utryckningsfordon närmar sig, någon ropar, dörrklockan ringer, babyn gråter eller att det kokar över på spisen.

Tänk på att aldrig störa en hund i tjänst, det vill säga när hunden har sin särskilda sele/täcke på sig. För mer information om signalhundar – kontakta Svenska Service- och Signalhundsförbundet

Visa inlägg
Har föräldrar till döva barn rätt till teckenspråksutbildning?

Ja. Föräldrar som vill lära sig svenskt teckenspråk för att kunna kommunicera med och stötta sitt barns utveckling har möjlighet att gå teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF). Först skall man ha gått regionens introduktionskurs i teckenspråk eller ha motsvarande grundläggande kunskaper i teckenspråk. TUFF-utbildningen är kostnadsfri förutom maten och ersättning för förlorad arbetsinkomst kan fås. TUFF finns i olika former, exempelvis kvällskurs, helgkurs och lägervecka för hela familjen.

Sammanlagt beviljas 240 timmars utbildning och man har lagstadgad rätt att ta ledigt från sitt arbete. Dessutom får man CSN-bidrag för utbildningen.

För mer information – kontakta din region.

Visa inlägg
Mer inom Sociala frågor

Teckenspråk

Vilket typsnitt ska jag använda för att transkribera svenskt teckenspråk?

Om du ska transkribera svenskt teckenspråk så ska du använda ett typsnitt som heter FreeSans-SWL. Detta typsnitt innehåller de symboler som du behöver för att transkribera svenskt teckenspråk.

Visa inlägg
Hur ringer döva och hörande till varandra?

Döva och personer som kan teckenspråk kan ringa till och kommunicera med varandra genom videosamtal eller bildtelefon, utan teckenspråkstolk eller förmedlare.

I annat fall finns det två förmedlingstjänster i Sverige. Förmedlingssamtal gör det möjligt för döva och hörselskadade personer och personer med dövblindhet eller talsvårigheter att ringa samt ta emot samtal genom förmedlade trepartssamtal i realtid.

Post- och Telestyrelsen, PTS, har uppdraget av regeringen att tillhandahålla tjänster som ger personer med funktionsnedsättning likvärdig tillgång till telefoni som andra grupper i samhället har. Inkluderande telefonitjänster finns inte på den kommersiella marknaden och upphandlas därför av PTS. De medarbetare som förmedlar samtalen följer svensk lag och har tystnadsplikt enligt PTS krav på utförandet av tjänsten.

Vilken förmedlingstjänst som ska användas beror på vilket språk och vilken typ av teknisk utrustning som används av den döva personen.

Texttelefoni förmedlar samtal mellan texttelefon på skriven svenska och talad svenska.

Bildtelefoni används när den döva har en bildtelefon, talar svenskt teckenspråk och ska ha samtal med någon som inte behärskar teckenspråk.

Visa inlägg
Finns det ett typsnitt för svenska handalfabetet?


Ja, det finns ett typsnitt för det svenska handalfabetet som du kan ladda ner till din dator och använda för att skriva och bokstavera ord eller namn.

Typsnittet heter handalfa.ttf

Visa inlägg
När blev teckenspråk erkänt i Sverige?

Svenskt teckenspråk blev officiellt erkänt 1981, då Riksdagen erkände dövas rätt till teckenspråk som modersmål, vilket innebär att i undervisningen i dövskolorna använder man teckenspråk som första språk. I läroplanen står det att barnen har rätt till tvåspråkighet och att teckenspråk är deras första språk som används i undervisningen.

Riksdagens beslut enligt proposition 1980/81:100 (bilaga 12) – ”Integrationsutredningen framhåller att de barndomsdöva för att fungera sinsemellan och ute i samhället måste vara tvåspråkiga. Tvåspråkighet för deras del innebär enligt utredningen att de dels måste behärska sitt visuella/manuella teckenspråk, dels det språk som samhället omger dem med, svenskan”.

Visa inlägg
Teckenspråkets dag – vad är det?

Riksdagen tog ett historiskt beslut den 14 maj 1981, då man officiellt erkände dövas rätt till teckenspråk som modersmål. Beslutet innebar att undervisningen i dövskolorna skulle använda teckenspråk som första språk. Principiellt var teckenspråk förbjudet för döva i skolan fram till detta beslut. Därför firas Teckenspråkets dag den 14 maj varje år i olika städer i Sverige. Sverige var det första land i världen som officiellt erkände teckenspråket som språk. Vi blev därmed en förebild för många andra länder, som i efterhand fått teckenspråket legaliserat i olika former.

Visa inlägg
Mer inom Teckenspråk

Tillgänglighet

Hur ringer döva och hörande till varandra?

Döva och personer som kan teckenspråk kan ringa till och kommunicera med varandra genom videosamtal eller bildtelefon, utan teckenspråkstolk eller förmedlare.

I annat fall finns det två förmedlingstjänster i Sverige. Förmedlingssamtal gör det möjligt för döva och hörselskadade personer och personer med dövblindhet eller talsvårigheter att ringa samt ta emot samtal genom förmedlade trepartssamtal i realtid.

Post- och Telestyrelsen, PTS, har uppdraget av regeringen att tillhandahålla tjänster som ger personer med funktionsnedsättning likvärdig tillgång till telefoni som andra grupper i samhället har. Inkluderande telefonitjänster finns inte på den kommersiella marknaden och upphandlas därför av PTS. De medarbetare som förmedlar samtalen följer svensk lag och har tystnadsplikt enligt PTS krav på utförandet av tjänsten.

Vilken förmedlingstjänst som ska användas beror på vilket språk och vilken typ av teknisk utrustning som används av den döva personen.

Texttelefoni förmedlar samtal mellan texttelefon på skriven svenska och talad svenska.

Bildtelefoni används när den döva har en bildtelefon, talar svenskt teckenspråk och ska ha samtal med någon som inte behärskar teckenspråk.

Visa inlägg
Hur fungerar förmedlingstjänsten texttelefoni?

Förmedlingssamtal gör det möjligt för döva och hörselskadade personer och personer med dövblindhet eller talsvårigheter att ringa samt ta emot samtal genom förmedlade trepartssamtal i realtid.

Texttelefoni förmedlar samtal mellan texttelefon på skriven svenska och talad svenska. Förmedlingssamtal skiljer sig från vanliga telefonsamtal och det är bra att tänka på följande.

  1. Ring till tjänsten Texttelefoni.se på 020-600 650. Du kommer till en förmedlare som presenterar sig. Tala om vilket nummer du vill ringa till. Det blir tyst en liten stund medan du väntar på svar.
  2. Förmedlaren berättar när ni fått kontakt och läser upp information som skrivs. Därpå startar samtalet.
  3. Nu kan du börja tala. Tänk bara på att inte tala för fort, att tala direkt i du-form och avsluta med kom. Förmedlaren skriver det du säger ordagrant.
  4. När du säger kom lämnar du över ordet till den du ringt, som då börjar skriva. Förmedlaren läser upp det ordagrant för dig tills du får ett kom tillbaka. Då är det din tur igen.
  5. Nu fortlöper samtalet tills ni är klara. För att avsluta samtalet säger ni då klart slut. ”Du kan ringa fler nummer direkt efter samtalet, utan att du behöver ringa upp Texttelefoni på nytt.”
Visa inlägg
Hur fungerar förmedlingstjänsten bildtelefoni?

Förmedlingssamtal gör det möjligt för döva och hörselskadade personer och personer med dövblindhet eller talsvårigheter att ringa samt ta emot samtal genom förmedlade trepartssamtal i realtid.

Bildtelefoni används när den döva har en bildtelefon, talar svenskt teckenspråk och ska ha samtal med någon som inte behärskar teckenspråk.

När du vill få ett samtal förmedlat till teckenspråk (ringa till någon) ringer du Bildtelefoni.net. Du ringer kostnadsfritt till 020-28 00 20. Samtalet besvaras av en teckenspråkstolk som talar till dig och använder teckenspråk till personen som du pratar med. När du vill få ett samtal förmedlat uppger du för tolken vilken adress som du vill ringa till. Förbered gärna tolken på vad ärendet gäller. Tolken ringer sedan upp den angivna adressen och tolkar samtalet mellan talad svenska och svenskt teckenspråk simultant. Samtal rings till en SIP-adress och SIP-adresser ser ut som e-postadresser med ett snabel-a @. För att samtalet skall kunna genomföras måste adressen uppges korrekt till tolken. Undvik i möjligaste mån att ringa från bullriga miljöer då det försämrar möjligheten att tolka samtalet på ett bra sätt.

  • Kom ihåg att presentera dig med namn.
  • Tänk på den omgivande ljudmiljön. Undvik att ringa från bullriga miljöer.
  • Tala tydligt och nära mikrofonen.
  • Tilltala direkt den person du vill samtala med.
  • Då du vill avsluta ett samtal ska det framgå tydligt, efter det kan du ringa ett nytt samtal.
Visa inlägg
Signalhund till döva?

Det förekommer att döva använder signalhund i sin vardag, men det är inte vanligt i en större utsträckning. Signalhunden är specialtränad och har till uppgift att bland annat markera och påvisa ljud, såsom i hemmet eller i offentliga miljöer. Det kan handla om att utryckningsfordon närmar sig, någon ropar, dörrklockan ringer, babyn gråter eller att det kokar över på spisen.

Tänk på att aldrig störa en hund i tjänst, det vill säga när hunden har sin särskilda sele/täcke på sig. För mer information om signalhundar – kontakta Svenska Service- och Signalhundsförbundet

Visa inlägg
Döv anställd – hur fungerar det?

Problemet är inte att vi är döva utan att samhället är tänkt för alla de som hör, ser och kan röra sig obehindrat. För oss andra krävs andra lösningar, kunskap och förståelse.

För döva anställda kan olika hjälpmedel komma till användning och vilka som är mest lämpliga beror på arbetsplats, arbetsmiljö och arbetsuppgifter. En av de viktigaste aspekterna är att arbetsplatsen är säker och trygg för den döva. Här behöver exempelvis brandlarmet kompletteras med utrustning som inte enbart baseras på ljud utan också visuella signaler, genom varseblivning. Det innebär att man har lampor som blinkar när brandlarmet sätter igång. Varseblivning kan också användas om det ringer på dörren eller att det ringer i telefonen. Har lokalen ett larm (för att motverka inbrott) kan det också behöva kopplas till blinkers.

Ett annat vanligt hjälpmedel är bildtelefon, så att döva kan ringa ut och få inkommande samtal på teckenspråk. Vid kontakt genom telefon till personer som inte behärskar teckenspråk finns en förmedlingstjänst och på så sätt kan döva ringa till alla. Läs mer på bildtelefoni.net

Om man inte har möjlighet att skaffa bildtelefon så kan man som arbetsgivare tillåta användning av mobiltelefon, eftersom många döva använder sig av videosamtal.

Kontakta Arbetsförmedlingen för mer information om stöd till dig som arbetsgivare och för döva anställda. Ha en dialog med den döva om vad hen önskar, tycker och föredrar.

Att vara ensam döv på en arbetsplats kan bli tråkigt, om de naturliga samtalen kollegor emellan saknas och om inte alla kan vara delaktiga under kafferaster eller i korridorsnacken. Men om flera på arbetsplatsen kan teckenspråk blir tillvaron mycket roligare och att erbjuda hörande arbetskamrater teckenspråkskurser på arbetstid är ett bra sätt att skapa gemenskap och bra attityder. De flesta människor tycker det är roligt att få inblick i och lära sig teckenspråk.

I vår webbshop kan du beställa material om teckenspråk och lära er en del tecken tillsammans.

Visa inlägg
Mer inom Tillgänglighet

Tolk

Hur ringer döva och hörande till varandra?

Döva och personer som kan teckenspråk kan ringa till och kommunicera med varandra genom videosamtal eller bildtelefon, utan teckenspråkstolk eller förmedlare.

I annat fall finns det två förmedlingstjänster i Sverige. Förmedlingssamtal gör det möjligt för döva och hörselskadade personer och personer med dövblindhet eller talsvårigheter att ringa samt ta emot samtal genom förmedlade trepartssamtal i realtid.

Post- och Telestyrelsen, PTS, har uppdraget av regeringen att tillhandahålla tjänster som ger personer med funktionsnedsättning likvärdig tillgång till telefoni som andra grupper i samhället har. Inkluderande telefonitjänster finns inte på den kommersiella marknaden och upphandlas därför av PTS. De medarbetare som förmedlar samtalen följer svensk lag och har tystnadsplikt enligt PTS krav på utförandet av tjänsten.

Vilken förmedlingstjänst som ska användas beror på vilket språk och vilken typ av teknisk utrustning som används av den döva personen.

Texttelefoni förmedlar samtal mellan texttelefon på skriven svenska och talad svenska.

Bildtelefoni används när den döva har en bildtelefon, talar svenskt teckenspråk och ska ha samtal med någon som inte behärskar teckenspråk.

Visa inlägg
Teckenspråkstolk på arbetsplatsen – hur?

Döva har rätt till tolk på arbetsplatsen vid exempelvis vid information som rör jobbet, instruktioner för hur arbetet ska utföras, personalmöten och liknande. Tolk beställs hos regionens tolkcentral.

Vid utbildning genom jobbet eller utförande av arbetsuppgifter, till exempel när en döv anställd ska träffa kunder som inte kan teckenspråk, kan arbetsgivaren ansöka om bidrag från Arbetsförmedlingen för tolkkostnaderna. Kontakta Arbetsförmedlingen för mer information.

Visa inlägg
Var kan man utbilda sig till teckenspråkstolk?

Utbildning till teckenspråks- och dövblindtolk erbjuds som yrkesutbildning och akademiskt kandidatprogram. Yrkesutbildningen som erbjuds på ett antal folkhögskolorna är mellan tre till fyra år.  SDR är huvudman över en av folkhögskolorna: Västanviks folkhögskola. Skolan erbjuder en teckenspråkig miljö där alla använder teckenspråk. Stockholms universitet erbjuder ett kandidatprogram i teckenspråk och tolkning med 180 hp.

Mer information
Västanviks folkhögskola

Myndigheten för yrkeshögskolan

Tolk- och översättarinstitutet, Stockholms universitet

 

Visa inlägg
Hur kommunicerar döva och hörande?

Om hörande kan teckenspråk är kommunikationen mellan hörande och döva inget hinder. Fler och fler lär sig teckenspråk som tillval i skolan eller genom kvällskurser på någon av våra föreningar eller i något studieförbund. Man kan också lära sig lite teckenspråk genom webbsidor eller appar, som till exempel det digitala teckenspråkslexikonet som Stockholms Universitet tagit fram.

I andra kontakter mellan döva och hörande, där hörande inte kan teckenspråk, kan teckenspråkstolkar användas. Eller så skriver man på papper eller via en bildskärm (mobil, surfplatta, dator) till varandra. Det kan fungera i enkla sammanhang, men är inte en bra ersättning för teckenspråk.

Visa inlägg
Mer inom Tolk

Vård och omsorg

Signalhund till döva?

Det förekommer att döva använder signalhund i sin vardag, men det är inte vanligt i en större utsträckning. Signalhunden är specialtränad och har till uppgift att bland annat markera och påvisa ljud, såsom i hemmet eller i offentliga miljöer. Det kan handla om att utryckningsfordon närmar sig, någon ropar, dörrklockan ringer, babyn gråter eller att det kokar över på spisen.

Tänk på att aldrig störa en hund i tjänst, det vill säga när hunden har sin särskilda sele/täcke på sig. För mer information om signalhundar – kontakta Svenska Service- och Signalhundsförbundet

Visa inlägg
Har föräldrar till döva barn rätt till teckenspråksutbildning?

Ja. Föräldrar som vill lära sig svenskt teckenspråk för att kunna kommunicera med och stötta sitt barns utveckling har möjlighet att gå teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF). Först skall man ha gått regionens introduktionskurs i teckenspråk eller ha motsvarande grundläggande kunskaper i teckenspråk. TUFF-utbildningen är kostnadsfri förutom maten och ersättning för förlorad arbetsinkomst kan fås. TUFF finns i olika former, exempelvis kvällskurs, helgkurs och lägervecka för hela familjen.

Sammanlagt beviljas 240 timmars utbildning och man har lagstadgad rätt att ta ledigt från sitt arbete. Dessutom får man CSN-bidrag för utbildningen.

För mer information – kontakta din region.

Visa inlägg
Mer inom Vård och omsorg