Guldtecknet

Ulla-Bell Thorin – Nummer 9 (2005)

Ulla-Bell Thorin föddes och växte upp i en författarfamilj. Örebroskolan och yrkesskolan i Växjö färgade hennes liv och kamp för teckenspråket och respekten för döva. I många år har Ulla-Bell varit aktiv i det intressepolitiska arbetet i dövföreningar. Hon har bl a suttit i styrelsen för Dövas Förening ”Svenske” i Malmö och Göteborgs Dövas Förening och varit aktiv i de lokala handikappråden. I det intressepolitiska arbetet glänste Ulla-Bell med sin styrka, sitt mod och sin argumentationsteknik.

Ulla-Bell har tillsammans med andra drivit fram och arbetat för demokratin i Dövkyrkan och därmed medverkat till att kyrkan blivit tillgänglig för döva på teckenspråkets villkor. Ulla-Bell är ett föredöme för döva och döva kvinnor i synnerhet. Hon är modig och envis men samtidigt är hon ödmjuk. Hon har skrivit flera böcker – ”Berövat språk”, ”Berövad kärlek”, ”Törnetårar”, ”Tolktrubbel” och ”Värda respekt”. Böckerna handlade om Neas liv – och hennes kamp mot orättvisor och förtryck. Ulla-Bell har varit en talesman för många döva, som igenkännande läst hennes böcker.

Ulla-Bell har kämpat mot orättvisor, samhällets negativa attityder och brist på respekt samt för teckenspråket och tillgängligheten. Det har visat hennes enorma styrka att inte ge upp och det har blivit flera goda resultat av denna kamp. För allt detta fruktbärande arbete och hennes fortsatta engagemang vill SDR visa sin stora uppskattning genom att ge Ulla-Bell Thorin Guldtecken nummer 9.

Visa inlägg
Roland Lundström – Nummer 8 (2002)

Roland Lundström är född och uppvuxen i Skellefteå. När Roland var 12 år gammal fick han en trollerilåda av sina föräldrar i julklapp. Det var starten till en karriär som Sveriges första och enda döva magiker, en karriär som fortsätter än idag. Vid 16 års ålder debuterade han offentligt som magiker vilket var väldigt nervöst. Under 1970-talet uppträdde han i TV för första gången. Vid sidan om magin var han väldigt aktiv inom dövidrotten, bland annat med friidrott, fotboll och bandy. Roland vann det nordiska mästerskapet under 1980-talet i klassen scenmagi, vilket var ett stort ögonblick för honom.

Roland Lundström var med på flera lokala arrangemang under Europaåret för språk 2001 då SDR genomförde projektet ”Med teckenspråket genom Sverige”. På så sätt lyftes teckenspråket fram för en bred grupp. Roland Lundström uppträdde under många år, med artistnamnet Rolux, i lokala dövföreningar samt använde teckenspråket i sina framträdanden för döv publik. Det går inte att ta miste på Rolands popularitet genom sitt professionella agerande på scenen.

Det är för dessa insatser som SDR med glädje tilldelar Roland Lundström Guldtecken nummer åtta.

Visa inlägg
Manne af Klintberg – Nummer 7 (2002)

Manne af Klintberg får SDR:s guldtecken för sina mångåriga insatser som Clownen Manne. Sedan barnsben har Manne varit clown, han kunde clownkonster redan då. 1968 fick Manne sitt första barn, dottern Juli, som är döv. Manne lärde sig då teckenspråk för Julis skull och började använda teckenspråk i sina föreställningar.

I år är det precis 30 år sedan det var premiär på föreställningen ”Min Bror! Min Bror!” som många av oss säkert minns. 1976 sändes det första programmet i TV ”Halv 5” med Manne som blev väldigt populär bland alla barn, såväl döva som hörande. Vi minns hans rutschbana, cykel med ”rullande miljö” i bakgrunden samt hans älskade banaaaaaaan! Med halv fem programmet gav han döva och teckenspråket ett ansikte.

Därefter började han turnera i folkparkerna och var den första och hittills den enda clownen som använder teckenspråket på scen. Turnerar i folkparkerna gör han ännu idag, samt på sjukhus för sjuka barn och undervisar i clowneri. Manne har tagit sig tid att ställa upp för dövföreningarna i landet då de haft jubileum och andra stora arrangemang. Detta till glädje för både vuxna och barn.

Det är med stor glädje SDR vill ge Manne af Klintberg Guldtecken nummer sju för hans mångåriga kulturella insatser på teckenspråk.

Visa inlägg
Gunilla Wågström Lundqvist – Nummer 6 (2002)

Gunilla Wågström Lundqvist en av grundarna till Tyst Teater och har arbetat med dem under flera år. Gunilla var i USA under åren 1974-1975 och spelade med National Theatre of the Deaf. Gunilla arbetade hos Dövas TV under några år och började sedan som producent hos Utbildningsradion och arbetar där än idag. Gunilla har bland annat gjort ett program om Världsspelen i Los Angeles 1985, programserierna NU för unga döva och Dövas Historia.

Gunilla har föredömligt arbetat med Deaf Arts Now som arrangerades av Stockholms dövas förening under åren 1999 och 2001. Hon var initiativtagare och aktiv i arbetet med Filmfestivalen för döva som äger rum varje år i Stockholm. Gunilla Wågström Lundquist har ett genuint kulturintresse och har verkat för att döva ska få kultur precis som alla andra. Hennes engagemang och stora kulturkompetens är en styrka för dövrörelsen.

För allt detta dövkulturella arbete och fortsatta engagemang vill SDR visa sin stora uppskattning genom att ge Gunilla Wågström Lundquist Guldtecken nummer sex.

Visa inlägg
Anneli Örlegård – Nummer 5 (1999)

Anneli Örlegård får SDR:s femte Guldtecken för sitt arbete med en bok om Östervångsskolans historia. Anneli föddes i Kristianstad och har gått i dövskola i Örebro. Hon är precis färdig med sin speciallärarutbildning och tjänstgör på Östervångsskolan. Boken om Östervångsskolans historia är en fantastisk bok, härlig att läsa. På ett levande berättat sätt får man en bra överblick över hur undervisningen var förr och är idag och hur eleverna hade det förr och nu.
Vi får en känning av historiens vingslag och en insikt i hur skolans förändring speglar dess samtid. Författaren åter oss följa elevernas liv i vardag och fest. Hon har lagt ner ett mycket stort arbete på bokens innehåll. Historiska bilder får oss döva att minnas tillbaka och våra rötter blir förstärkta av att läsa boken och titta på bilderna.

Anneli har genom sin familj, maken, barnen, föräldrar, syster och många döva släktingar fått stor kunskap och kännedom om dövhistoria.
För att citera rektor Christer Fleur i bokens förord:

”Vi hoppas att Annelis bok kommer att få flera efterföljare. Vi måste fortsätta samla material om döva barns liv och fylla deras behov av att känna till sin egen historia.”

SDR känner stor glädje att kunna överlämna det femte Guldtecknet till Anneli Örlegård för hennes arbete med boken och för att hon genom att skriva boken har visat vägen för andra.

Visa inlägg
Lars-Erik och Christina Lundh – Nummer 4 (1999)

Lars-Erik (Lasse) och Christina (Tina) Lundh har ägnat nästan hela sitt liv åt döva barn och ungdomar. Lasse är dövlärare på Birgittaskolans högstadium i Örebro. Tina är kurator på barn- och ungdomsrehabiliteringen i Örebro.

När paret flyttade till Örebro 1972 anställdes Tina som elevvåningsföreståndare för Birgittaskolan. Det innebar att familjen haft upp till fem ungdomar boende i sitt hem. Numera har man övergått till att vara veckohem. Båda boendeformerna kräver socialt engagemang och intresse från hela familjen.
Makarna utbildade sig till övervakare och har också varit aktiva inom kriminalvården. De har också fungerat som familjehem åt ett par ungdomar, förutom de egna barnen. De har engagerat sig mycket för ungdomar med särskilda behov. Det har varit ungdomar som haft en tuff och svår uppväxt med sociala problem, relationsstörningar, invandrarbakgrund, kommunikationssvårigheter, mobbning och missbruk. För att skapa debatt och förebygga missbruk har Lasse medverkat till flera filmer bl a ”Ska vi ha fest ikväll?” och ”Mobbning”. Tillsammans skrev Lasse och Tina ”De förlorade åren”. Samtliga har producerats av det som idag heter Dövas TV.

För sina många och viktiga ideella insatser finner SDR det värdefullt att belöna dem med ett delat fjärde Guldtecken. Var och en får ett eget bevis på utmärkelsen.

Visa inlägg
Arne Lundquist – Nummer 3 (1999)

Arne Lundquist får SDRs guldtecken för sina mångåriga sportsliga insatser inom dövområdet Han tog initiativ till idrottstävlingar mellan de statliga dövskoloma. Han har verkat hängivet för skolidrottstävlingarna under 30 år med i genomsnitt fyra skolmästerskap i olika grenar varje år. Den modellen av skolidrott spreds med tiden till andra nordiska länder.

Arne har alltid varit idrottsintresserad. År 1967 blev han den förste döve i Sverige som tog gymnastikdirektörsexamen. Han fick sin första anställning som gymnastikdirektör/ lärare på Birgillaskolan i Örebro där han blev kvar i 20 är. De sista 11 åren har Arne varit idrottslärare på Manillaskolan.

Skolidrotten kan vara en god plantskola för kommande utveckling inom dövrörelsen d v s för SDI – SDU och SDR. Ungdomar får en unik möjlighet att träffa andra ungdomar och även döva vuxna och stifta bekantskaper och få nya vänner. Många av dem återfinner vi idag i olika aktiviteter inom dövrörelsen.

På äldre dar ägnar sig Arne mer och mer åt sin favoritsportatt spela golf. Han var en av dem som bildade år 1989 SDG Sällskapet Döva Golfare. l år firar förbundet 10-årsjubileum. Arne är sällskapets ordförande. Dessutom är han ledamot i WDGF-World of Deaf Golf Federation.

Det är en stor glädje för SDR att få överlämna det tredje guldtecknet till Arne Lundquist.

Visa inlägg
Tyst Teater – Nummer 2 (1997)

Tyst Teater får SDR:s andra Guldtecken för sin mångåriga kulturella och konstnärliga insats inom dövområdet. I år firar Tyst Teater tjugo år som teatergrupp. Dessa tjugo år har skapat en självständig konstnärlig teatergrupp med ett eget språk, ett eget sätt att tala till publiken, oavsett om publiken är hörande eller inte.

Tyst Teater bildades 1977 och var då det första professionella teckenspråkiga teatersällskapet i Västvärlden. Genombrottet kom med föreställningen. På vinst och förlust, en pjäs som var en medveten satsning på teckenspråkig teater för både döva och hörande. Tyst Teater har genom att hålla fast vid sitt språk vidgat medvetenheten om rikedomen och uttrycksfullheten i teckenspråket. Namnet Tyst Teater har ibland varit missvisande, eftersom teckenspråkig teater är allt annat än tyst. Publiken är både döv och hörande. Att spela teater på ett ”tyst” språk som få kan, och ändå kommunicera med en publik som inte behärskar det språket, visar att teckenspråket både är ett eget språk och att teckenspråket fungerar som konstnärligt uttrycksmedel.

Tyst Teater har rest land och rike runt med bejublade föreställningar och 1994 klev man in på nationalscenen Dramaten med pjäsen Stormen Nu. Pjäsen blev utsedd till en av Sveriges bästa pjäser det året av Sveriges Teaterrecensenter. Andra föreställningar genom åren har bl a varit I väntan på Godot, Café Europa, ett debattinlägg om EG, Jubileet, Sagor från hela världen, Gin och Bitter Lemon, Shakespearean Hit Parade, Lilla Mahagonny och Inte jag – för döva öron.

Tyst Teater får SDR:s guldtecken nr 2 som grupp, men var och en av Vineta Lyxell, Gunilla Vestin-Wallin och Jianu Iancu får ett eget bevis för utmärkelsen.

Visa inlägg
Christer Leljevahl – Nummer 1 (1995)

Christer Leljevahl får SDR:s första Guldtecken för sina mångåriga kulturella insatser inom dövområdet. Han har sedan 1959 fungerat som arkivförvaltare, haft en lång rad revisionsuppdrag, varit kassör i SDI och även truppledare för såväl skidtrupper vid världsspelen 1949, 1953, 1955 och 1959 som för bowlingtruppen vid EM-bowlingen i Amsterdam 1984. Han fungerade också 89/90 som ordförande i organisationskommittén för EM-bowlingen i Malmö. Christer Leljevahl har fått utmärkelser från Finlands och Sveriges Dövas Idrottsförbund samt Svenska Bowlingförbundet. Han är ständig ledamot i SDF och i Stockholms Dövas Bridgeklubb, som han också var med och startade.

Visa inlägg